Journalisternas etiska regler om anskaffningen av material bör skärpas

8 november, 2022

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

DEBATT Journalistförbundets Yrkesetiska regler är ofullständiga och den Yrkesetiska nämnden (YEN) har inte haft mer än två ärenden per år de senaste fem åren. Den här självregleringen, som främst avser anskaffningen av material, bör kompletteras med ett antal regler som stärker anskaffningens integritet.

1. Medierna bör inte köpa material – bortsett från dusörer för tips. Huvudskälet är att informanter kan ha bristande trovärdighet, t.ex. därför att de kan vilja förbättra sin information för att kunna höja anspråken på betalning. Idealiskt sett borde inte heller betalda intervjuer förekomma.

2. Anonyma källor bör användas med restriktivitet. Även dessa informanter kan ha en svårkontrollerad agenda och vara ute efter att sko sig. Sådana källor bör användas främst för faktauppgifter och bakgrundsinformation och bör stöttas av andra, helst öppna källor. Bruket av anonyma källor bör redovisas – i den mån som källskyddet medger det – och förklaras.

3. Mutbrott, hackning av telefoner och datorer samt andra brott får inte användas som arbetsmetod.

4. Journalister bör redovisa bindningar och intressekonflikter som de eller deras arbetsgivare kan ha och som kan beröra deras publicistik.

5. Det bör införas en disciplinär påföljd för överträdelser av reglerna i tillägg till den nuvarande, smått komiska påföljden som är tillfällig eller permanent uteslutning ur förbundet. En avgift som erläggs av arbets- eller uppdragsgivaren borde därför övervägas.

Vidare bör YEN kunna behandla överträdelser som kommer till dess kännedom utan att en anmälan föreligger. Det ger den ökad möjlighet att ge vägledning i svårbedömda integritetsfrågor.

Punkt 3 är kontroversiell och kräver därför en förklaring. Journalistförbundet vägrar nämligen att ta klart avstånd från korruption och liknande brottslighet (debatt på Journalisten.se, 20 augusti 2021) trots att regeringen uttalat att mutbrott inte får användas för att skaffa uppgifter och att ”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott.” Förbundet är här samstämt med TU som bejakar mutbrott med argumentet att ingen journalist veterligen lagförts för mutbrott (debatt på Journalisten.se, den 10 mars 2021). Men det är svårt att lagföra andra brott också, till exempel spioneri. Skulle det vara ett skäl att bejaka spioneri?  

Journalistförbundets syn på anskaffningen av material står i kontrast till mediernas normalt strikta syn på integritetskränkande publiceringar. Men de bör rannsaka sina metoder för anskaffningen, särskilt som allmänhetens insyn i denna är begränsad och en diskutabel anskaffning gärna leder till en diskutabel publicering. Det är begripligt att medierna inte vill sätta en boja på sina arbetsmetoder men deras trovärdighet som granskare av maktmissbruk stärks om de själva håller integriteten i det journalistiska arbetet högt.

Claes Sandgren
seniorprofessor vid Stockholm Centre for Commercial Law,
Stockholms universitet

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Årets groda 2022

Alla gör fel ibland. Men en del fel är roligare än andra. Nu kan du rösta på vilken som var 2022 års roligaste groda. Sista dag för att rösta är den 14 februari. Rösta här.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Annons: NTM söker sommarvikarier

Ansvarig utgivare: Julia Nilsson. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies