Gå direkt till textinnehållet

”Att ständigt byta ut delar av redaktionen funkar inte” 

Debatt Syftet med Las är att värna anställningstryggheten, men fortfarande är begreppet ”utlasning” en grej i vår bransch. Det är hög tid att välja en smartare väg: Lasa in och vinn! Alla tjänar på stabilitet och bättre arbetsmiljö. Och lever längre.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Alla avdelningar hos ett medieföretag behövs och behöver fungera för att hela maskineriet ska gå runt. Ledning, Ekonomi, Marknad, IT, HR och så själva kärnverksamheten: Redaktionen.

Både medieföretagen och vi som producerar journalistiken är stolta över vår viktiga roll i demokratin, men vi behöver ha hållbara förutsättningar. Att ständigt byta ut delar av redaktionen funkar inte.

Vi vet att medieföretagens ledningar vill att affärerna ska vara hållbara och kostnadseffektiva, maskineriet välsmort och välfungerande. Vi vet att de vill att vi som arbetar i kärnverksamheten ska göra ett bra jobb. Men hur ska vi kunna göra det fullt ut när redaktionsgolvets matta gång på gång dras undan under våra fötter?

Kompetenta medarbetare som inget hellre vill än att skapa bra journalistik kastas ut för att företaget inte ska riskera att behöva lasa in dem. Precis när en visstidsanställd har lärts upp och jobbat in sig – kan tekniken, ämnet, området och är en väl fungerande del av arbetslaget – då ropas det från fikarummet att det är dags för lastårta. Kom och ät, tack och bock och skjuts ut genom dörren. Veckan därpå kommer nästa nytillskott och proceduren påbörjas på nytt. Eller så får den som ska sluta till och med lära upp nästa person.

Vi vikarier lever i otrygghet, hinner aldrig riktigt etablera oss i vår roll och på vår plats innan det är dags att söka sig vidare till nästa ställe. Varken i privatlivet eller yrkeslivet.

De som är fast anställda får ständigt nya kollegor att introducera och lära sig att samarbeta med. Det tar tid och energi. När det blir glapp mellan vikariaten uppstår luckor som den fasta personalen tvingas fylla, trots att arbetsbördan redan är hög.

Att hela tiden nyrekrytera och skola in eller att en anställd blir sjuk av arbetet kostar onödiga pengar när det i stället finns pengar att tjäna. Generellt kan det kosta 150 000 kronor om någon slutar och behöver ersättas. Om personen slutar på grund av sjukdom blir summan ofta avsevärt mycket högre än så. Om arbetsgivaren tar vara på samma medarbetare och möjliggör kompetensutveckling kan vinsten i stället bli 500 000 kronor, enligt siffror från partsgemensamma Prevent.

Utlasningarna skapar stress och dålig arbetsmiljö för alla. Under 2021 låg, enligt Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning, jobbstress bakom 700 dödsfall och det finns inget som pekar på att detta är på väg att ändras. Tvärtom ökar antalet sjukskrivningar med psykiatrisk diagnos markant i åldersgruppen 25–29 år och ligger högre fram till 39-årsåldern, med en topp i åldrarna 30–39 år, enligt Försäkringskassans rapport Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv.

Karolinska institutet har gjort en undersökning som visar att risken för att dö i förtid ökar med 20 procent om man inte har ett fast jobb.

Medieföretagen lägger resurser på att fylla vikarierna med företagsspecifik kompetens, för att kort därefter bara låta den dyrbara kompetensen rinna bort när vikarierna lasas ut.

Delar som inte är trasiga byts ut.

Så här bygger man väl inte ett fungerande maskineri? Så här bedriver man väl inte en verksamhet med gott resultat? Och framförallt: Så här behandlar man väl inte människor?

Just nu befinner vi oss i Arbetsmiljöveckan. Och apropå det: Redaktioner där trygghet och kontinuitet får råda har både bättre arbetsmiljö och producerar bättre journalistik. Det är vi övertygade om, och vi tror att mediehusen egentligen också vet det. Det är dags för förändring! Vi tror att det går att hitta lösningar, och att vi tillsammans faktiskt kan göra mediebranschen bättre.

Alla tjänar på stabilitet och bättre arbetsmiljö.

 Vikarieföreningens styrelse
Journalistförbundet

Ulrika Hyllert
ordförande, Journalistförbundet

Kommentarer

4 svar till ””Att ständigt byta ut delar av redaktionen funkar inte” ”

  1. Det är för jävligt, och jag ser inte att det någonsin kommer ske någon förändring, det är satt så djupt in i systemet att ingen någonsin tänker ta ansvar – det är väldigt tydligt. Så länge myglandet, smörandet, latheten, favoriserandet, otrevligheten och orättvisan fortsätter kommer jag och många fler inte att få fast anställning. För att vara en bransch som säger sig att stå upp så för frihet är den enormt korrupt. Därför söker jag mig till andra branscher som faktiskt uppskattar ens kompetens

  2. Ni (SJF) har inte stått för denna sak de senaste 25 åren. Ni tillåter detta pågå och redaktionscheferna utnyttjar detta i absurdum. Jag gör exakt som den andra vikarien i kommentarerna och väljer en annan bransch nu, där kompetens uppskattas.

  3. Så vad tänker SJF konkret göra nu, förutom att skriva uppmaningar på förbundets egen interntidningssajt? Kan vi få se någon form av handling, tack?

  4. Tack Ulrika Hyllert!
    Välformulerat och sannerligen mitt i prick beskrivet hur det blir ” i verkligheten” i den operativa vardagen.
    Arbetar (sedan nu 30 år) i Stockholm på annan anrik viktig arbetsplats där kvalitet (borde fortsätta vara) grundförutsättningen för det man förmedlar.
    Vidarebefordrar din text med uppmaning till läsaren ( kollegor, fackliga representanter, personalchef) att byta företagsnamn, men i övrigt läsa det som vore det direkt skrivet för oss.

    Ulrica Häller

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Annons
Fler avsnitt
Annons Hat och hot är brott.
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret

Gerda Nilsson-Tysklind, Kalla fakta, klippare.
Fler avsnitt
Fler avsnitt