Gå direkt till textinnehållet

Valkompasserna har gynnat små ytterlighetspartier

Ungefär en fjärdedel av den svenska väljarkåren genomförde en valkompass inför Riksdagsvalet 2014. Många väljare påverkades tveklöst av utfallet. Det är därför problematiskt att valkompassernas utformning och fokusområden tydligt gynnade små ytterlighetspartier. Det visar Torsten Kjellgren i en ny rapport från Tankesmedjan Tiden.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Inför valet utformade SVT, Aftonbladet och TT egna valkompasser, varav den sistnämnda såldes vidare till ett fyrtiotal andra nyhetssajter, däribland Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Expressen.

Kompasserna bestod av ett antal politiska förslag. Väljaren fick svara på i vilken utsträckning denne höll med eller motsatte sig varje förslag. Kompassen matchade sedan väljaren med de politiska partierna och deras företrädare, med hänsyn till gemensamma ställningsstaganden och vilka frågor som ansågs särskilt viktiga.

Många studier visar att de som svarar på undersökningar likt en valkompass ofta tenderar att kraftigt hålla med eller kraftigt motsätta sig ett förslag snarare än att delvis hålla med/vara emot. Detta beror på flera faktorer, bland annat att väljaren inte behöver ”betala priset” för att driva en fråga. De politiska partiernas företrädare tvingas däremot ta hänsyn till att förslaget exempelvis ska kunna nå parlamentarisk majoritet och få finansiering – särskilt i de partier som gör anspråk på regeringsmakten. På grund av väljarnas ytterlighetstendens så gynnas partier som antingen kraftigt håller med om ett förslag, eller tydligt tar avstånd ifrån det. Partier som söker en mittenhållning eller kompromiss missgynnas.

Min granskning av de tre valkompasserna visade också att politiska förslag tillhörande den postmaterialistiska skalan (miljö, jämställdhet, integration) fick klart större utrymme än den traditionella vänster-högerskalan (välfärd, skatter, arbetsmarknad), varför partier som har sina kärnfrågor inom den förstnämnda gynnas. Dessa partier får nämligen en större möjlighet att få matchande ställningstaganden och frågor av särskild vikt med en väljare.     

Vidare påverkades valkompassernas utfall av åsiktsdiskrepansen i olika sakfrågor för partierna. Företrädare från stora partier som består av olika falanger (S, M) hade svårare att ha en enhällig och klar åsikt i enkätsvaren, som valkompasserna baserades på, än mindre partier som ofta har en tydligare ideologisk profil. Två klara exempel var frågorna om vinster i välfärden och individualiserad föräldraförsäkring. För Socialdemokraterna var åsiktsdiskrepansen stor, vissa falanger inom partiet var för och andra var emot – vilket inte gav tydliga enhälliga enkätsvar. Då båda dessa tillhör de frågor som många väljare har en klar åsikt i, och i kompassen i regel väljer något av ytterlighetsalternativen, gynnades därför partier som i sina sammanställda enkätsvar i respektive fråga antingen hade ett enhälligt ställningstagande för (V, FI) eller emot (FP, SD).

Efter min granskning kan jag slå fast att partier som befinner sig långt ut på den politiska skalan (V, FI, SD), partier med kärnfrågor inom den postmaterialistiska dimensionen (FI: jämställdhet, MP: miljö, SD: invandring) samt partier med låg åsiktsdiskrepens; i regel tack vare sin mindre storlek (V, FI, FP) gynnades i valkompasserna.  

Socialdemokraterna och Moderaterna som tampas om den politiska mitten, har sina kärnfrågor inom vänster-högerskalan (ekonomi, arbetsmarknad) och har fler nyanser i sina ställningstaganden missgynnades kraftigt. När Riksdagens två största partier, vilka utgör de huvudsakliga alternativen till regeringsbildare, kraftigt missgynnas i valkompasserna kan detta spä på det växande politikerföraktet i samhället och leda människor till extrema sympatier. Vi bör därför fråga oss om valkompasserna verkligen är ett bra sätt att väcka politiskt intresse, och om så är fallet, ställa krav på att de utformas med svagare utfallstendenser så att de tydligt inte gynnar små partier på ytterkanterna.

 

Torsten Kjellgren

Utredare, Tankesmedjan Tiden

Fler videos
Fler avsnitt