Gå direkt till textinnehållet

”Kalla kriget var en helt annan värld. Nu vet vi inte vad vi är på väg in i.”

Den 28 februari i år skulle Mikael Holmström ha gått i pension. Men omvärldsläget försämrades och den 24 februari kom Rysslands storangrepp på Ukraina. Så än så länge är Dagens Nyheters säkerhets- och försvarsjournalist i högsta grad aktiv.

Restaurangen i Sollentuna utanför Stockholm där Journalisten träffar Mikael Holmström ligger vackert vid en sjö där gräsänderna simmar. Kriget i Ukraina känns långt borta här, men för Mikael Holmström har frågorna om Sveriges försvar alltid varit aktuella. Han är den ende journalist som i Sverige på heltid ägnar sig åt att bevaka säkerhets- och försvarsfrågor och har gjort så sedan 1989. Ofta ifrågasatt av meningsmotståndare, men få har kunnat belägga honom med sakfel i hans artiklar, säger han.

– Jag började skriva om de här frågorna redan på 70-talet, mitt första scoop var 1973, då jag var 18 år och praktikant på Ny Teknik. Det var energikris och bensinransonering. Myndigheten Överstyrelsen för ekonomiskt försvar sade att det inte fanns någon anledning till oro, eftersom Sverige kunde köra lastbilarna på gengas och inte var beroende av oljeimport. Det tyckte jag lät konstigt. Jag ringde till Volvo och Scania och frågade, och det var ju ren bluff. Det fanns ingen möjlighet att ställa om moderna motorer till gengas.

Han har ofta arbetat på det viset – granskat myndigheters besked och politikers uttalanden som riktats till svenska folket och kontrollerat sanningshalten i dem.

– Det är ett fruktbart sätt att bedriva journalistik. Makthavare säger en sak men verkligheten är en annan. 

Han återvände till Ny Teknik som reporter, politisk reporter och nyhetschef 1978 och säger att inga läsare är så petiga som ingenjörer och läkare. 

– Det var en bra skola. ”The devil is in the details.” Har du en detalj fel så sänks trovärdigheten. De som inte tyckt om vad jag skrivit har letat efter sakfel och de har ofta misslyckats. Sverker Åström var väldigt upprörd när jag skrev om dubbelspel och den dolda alliansen med Nato, men han kunde aldrig visa på ett enda sakfel.

Mikael Holmström växte upp i ett hem i Lund som han beskriver som internationellt. Hans föräldrar, pappa lärare och teolog, mamma biståndsarbetare och riksdagsledamot, startade hjälporganisationen Individuell Människohjälp 1938. I hemmet passerade många hjälpbehövande människor från olika länder. Där ingöt man mod i dem som skulle ut i världen och sedan var det också ”debriefing” när de kom hem. 

Hans syster arbetade i Västtyskland på 1970- och 80-talen, hon hade vänner som förvarade cyankaliumkapslar hemma, om atomkriget skulle komma, berättar han.

– Kalla krigets värld var en helt annan värld än det som kom efteråt. Nu vet vi inte vad vi är på väg in i.

Värnplikten gjorde han på Värnpliktsnytt tillsammans med bland andra Lars Tunbjörk och Lars Adaktusson. Han tvekade att göra lumpen, säger han, eftersom hans pappa var pacifist och vapenvägrare.

– Men på Värnpliktsnytt fick man inblick i det militära systemet, hur mycket det ljugs och försnillas pengar.

Du har ibland blivit kritiserad för att du ropar ”vargen kommer” i onödan. Hur har du känt inför det?
– Under ubåtsjakten 2014 blev jag ifrågasatt när jag sa att det fanns radiosignaler från Stockholms skärgård till Kaliningrad i Ryssland, det dementerades bland annat av Dagens Nyheter där jag nu är anställd. Men jag passade nyligen på att fråga en källa med full insyn i det som skedde då, om min rapportering var korrekt, och jajamensan det var den, sa han. Men det är klart att ingen är ofelbar, och att bli ifrågasatt hör till jobbet.

Redan i december såg han risken för en invasion av Ukraina, berättar han. 

– Vi hade artiklar i DN före jul, om vad som skulle kunna hända vid ett krig i Europa, och på Gotland. Och tre dagar in i kriget kränktes luftrummet över Gotland när de svenska och finska försvarsministrarna var på plats i Visby. Det finns alltid en risk att man ses som alarmist, men det är snarare så att jag hållit tillbaka ibland. 

– Att Sverige 2022 hastigt går från dold allians till att bli full Nato-medlem innebär att nya krav ställs på oss journalister, menar Mikael Holmström.

Det finns väldigt dålig kunskap i Sverige om hur krig går till, enligt Mikael Holmström. Han har haft två föredrag på DN och ett på Sveriges Television om de vanligaste fem felen när man rapporterar om försvaret. 

– Då får man frågan ”Hur stämmer det här med vår neutralitetspolitik?” och många vet inte att vi övergav den för 27 år sedan när vi gick med i EU. Våra politiker har inte varit duktiga på att berätta det.

I nio år skrev han på boken Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser, som han 2012 belönades med en guldspade för. Den finns nu i en uppdaterad pocketversion med ett tillägg om Rysslands annektering av Krim.

– Den är inte alls polemisk utan väldigt mycket ”matter of fact”. 140 intervjuer on record med olika befattningshavare. Jag var tjänstledig i omgångar från Svenska Dagbladet, materialet växte hela tiden. Men till slut sa min fru att jag fick sluta intervjua folk. 

Att vara nyhetsledande och avslöja saker som inte varit kända tidigare är drivkraften. Nackdelen med jobbet är att det kan vara svårt att släppa det och koppla av. Men om han ändå lyckas göra det så ägnar han sig åt snickrande och fixande med huset där han och hustrun Margareta nu bor ensamma när de fyra barnen är utflugna. Att samla familjen på sommarstället i Skåne hör till det som förgyller tillvaron.

Han hade arbetat som säkerhets- och försvarsreporter på Svenska Dagbladet i 25 år och var mitt uppe i att bevaka ubåtsjakten i Stockholms skärgård, där ryska ubåtar misstänktes kränka svenskt vatten 2014. Han hade gjort flera avslöjanden och fick plötsligt ett sms från Peter Wolodarski: ” Ännu ett scoop, hatten av”, och strax därpå ”Vill du börja jobba hos oss?”.

Mikael Holmström tackade ja och flyttade över till konkurrenten Dagens Nyheter.

– Det var kul att pröva något nytt, dessutom fick jag bättre villkor. DN har mer resurser.

På Dagens Nyheter stod han tillsammans med kollegan Kristoffer Örstadius för avslöjandet om it-skandalen på Transportstyrelsen, där en upphandling lett till att man röjt källor och därigenom hotat rikets säkerhet. Två ministrar avgick till följd av avslöjandet, och det blev också en guldspade.

– Vi fick ett tips om att det var något med generaldirektören och rikets säkerhet. Då försökte vi få det bekräftat, men lyckades inte. Vi skrev en kort notis. Men min kollega Kristoffer Örstadius lade in ett datascript med sökning på hennes namn och hittar då ett strafföreläggande mot henne med 70 dagsböter för brott mot rikets säkerhet. 

De begärde ut förundersökningen och fick på posten hämta ut en tjock, svart plastpåse med material från Säpo. Mikael Holmström satt på pendeltåget hem till Sollentuna och läste, och fortsatte till två på natten. När han sedan kollade om det var fler som begärt ut handlingarna fick han reda på att Sveriges Television fanns på listan. Då blev det bråttom att få ut nyheten. 

– Vi blev först och slog SVT med några timmar. Det var en enorm tillfredsställelse med det, eftersom vi som nyhetsledande fick in fler tips och därmed kunde komma med nya avslöjanden.

Han har blivit anmäld till Säpo och spionåklagaren för avslöjanden han gjort, men aldrig blivit åtalad eftersom han inte publicerat några hemliga handlingar utan lagt pussel med uppgifter som varit offentliga. Trenden i samhället är att fler och fler handlingar hemligstämplas, säger han.

– Det var en period efter Kalla kriget när man kunde få fram uppgifter. Nu har det gått åt motsatt håll och hemligstämplarna används alldeles för mycket.

När Journalisten träffar Mikael Holmström i april är debatten om Sveriges eventuella inträde i Nato högaktuell och dominerar medierna. Någon offentlig ståndpunkt i Natofrågan har han inte, men han tror att Sverige kommer att vara mitt i processen att gå med i Nato när denna tidning når läsarna i juni.

– Som nyhetsreporter måste man kunna prata med alla politiska sidor, jag har en uppfattning men det är inget jag går ut med offentligt. Det finns alldeles för mycket åsiktsjournalistik i Sverige tycker jag.

Invasionen i Ukraina har medfört att många i Sverige börjat se om sitt hus när det handlar om vattendunkar och konserver. Men Mikael Holmström har inget stort ”prepperförråd”.

– Nej, jag har väl någon kasse med konserver, det är allt. Och olivolja och kaffe. Men det är inget speciellt. Jag köpte två vevradioapparater, den första gick sönder ganska snabbt, den andra har jag inte börjat använda. Jag tycker krig är fruktansvärt och inget man ska skoja om. När jag före krigets utbrott under ett planeringsmöte sa att det här kriget kommer att bli hemskt och att ryssarnas sätt att föra krig innebär att ukrainska städer kommer att bombas och skjutas till ruiner var det kollegor som inte trodde på det. Man hade svårt att ta till sig det. 

 

FAKTA

MIKAEL HOLMSTRÖM                                     
Ålder: 67 år.
Familj: Hustrun Margareta, fyra barn.
Bor: I villa i Sollentuna.
Karriär i korthet: Värnpliktsnytt, Ny Teknik, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter.
Drivkraft: Avslöja den verklighet som makthavare försöker dölja, vara nyhetsledande.
Fritidsintressen: Läser och snickrar.
Läser just nu: Anne Applebaum: Röd hungersnöd – Stalins krig mot Ukraina. En skakande bok där man som läsare drabbas av likheterna mellan Stalins skräckvälde då och nyhetsrapporteringen 2022 om lidande, död och krigsförbrytelser i Putins krig mot Ukraina. 
Guldkant i tillvaron: En varm sommarkväll med familjen med utsikten över havet vid vårt smultronställe i Skåne.

 

Fler avsnitt