Vanligare med namnpublicering i Norge
Norska journalister är mer villiga att namnge åtalade än sina nordiska kolleger. Det visar en undersökning som gjorts av Nordiske Mediedager och som presenteras i norska Journalisten.
En av tre norska journalister anser att en gärningsman kan namnges innan dom fallit. När domen fallit anser 43 procent att det är okej att gå ut med namn.
I Sverige svarade 8 procent och i Danmark 12 procent att man kan namnge en åtalad innan dom fallit. 55 procent respektive 77 procent svarade att man kan gå ut med namnet efter en dom.
17 procent av de svenska journalisterna, 7 procent av de danska och 11 procent av de norska ansåg att man aldrig ska namnge en gärningsman.
När det rör sig om ekonomisk brottslighet är viljan att namnge lägre. I Sverige anser 2 procent, i Danmark 4 procent och i Norge 6 procent att det är okej att namnge en misstänkt gärningsman.
Det är först när det rör sig om en misstänkt kändis som norska journalister har ungefär samma inställning som nordiska grannar. 14 procent av de svenska journalisterna anser att det är riktigt att offentliggöra namnen. I Norge är siffran 13 procent och i Danmark 7 procent.
När kändisar åtalas anser hälften av de norska journalisterna att det är okej att göra namnet känt, var tredje svensk och dansk journalist tycker samma sak. När dom fallit anser 22 procent av norrmännen, 42 procent av svenskarna och 57 procent av danskarna att det går att publicera namnet.
Undersökning är gjord av Nordiske Mediedager som frågat 1 860 journalister i Norge, Sverige och Danmark. 637 av den var norrmän.
