Utslitna fotografer nekas ersättning

Lennart Benson slet ut sina axlar på jobbet som fotograf. Men försäkringskassan vill inte klassa det som en arbetsskada. Och han är inte ensam: tre fotografer har just nu överklagat hos länsrätten, för att få rätt om förslitningsskadorna.

1998 blev Lennart Benson sjukskriven från sitt arbete som fotograf på Hallands Nyheters redaktion i Varberg. Kånkandet på tunga kamerautrustningar, fotografering i statiska positioner och efterarbete vid dator hade slitit ut hans axlar. Varken helger eller veckolånga vilor räckte till för att värken skulle mildras. Trots rehabilitering och operationer i båda axellederna har smärtorna inte försvunnit helt. Fortfarande är han beroende av smärtlindring.

Lennart Benson hoppades till en början att en rehabiliteringsutbildning, som han gick med stöd från försäkringskassan, skulle göra det möjligt att återgå till arbetet. Men kursen förvärrade smärtorna i axlarna eftersom arbetet utfördes på datorer.

– Jobbet som fotograf hade dessutom blivit tyngre eftersom tidningen skaffat digitala kameror som väger mer, säger Lennart Benson.

Han vill att förslitningarna i axlarna ska klassificeras som en arbetsskada. Men den försäkringsläkare som försäkringskassan anlitade hade en annan uppfattning. Läkaren instämde i den diagnos som ställts av tidningens företagsläkare och den ortoped som opererade honom. Men försäkringsläkaren avslog hans begäran med hänvisning till statistik från 80-talet, som inte visade på någon överrepresentation av belastningsskador bland fotografer. Läkaren skriver: ”Fotografer finns ej med bland de listade yrkena med någon form av överrisk. Yrket visar en klar underrisk”.

– Det går inte att jämföra hur fotografer jobbar i dag och för 20 år sedan. Utrustningen har blivit tyngre, man gör fler jobb per dag och det har blivit stressigare, säger Lennart Benson.

Tänker överklaga

Lennart Benson har nu lämnat in ytterligare uppgifter till försäkringsnämnden, den instans som tar beslut om arbetsskador. Skulle han få ett negativt beslut även av nämnden tänker han överklaga till länsrätten.

Det krävs tålamod, envishet, energi och kunskap om sjukvården av den drabbade för att få sin skada prövad som arbetsskada. Lennart Benson försökte via företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsmiljöverket ta reda på om det fanns några riktlinjer eller blanketter att utgå ifrån då han gjorde sin anmälan. Försäkringskassan hade nämligen påtalat att det var av stor betydelse för bedömningen hur hans yrkande var utformat. Men några instruktioner fanns inte. På egen hand sammanställde Lennart Benson en rapport där han beskrev sin skada, sin arbetssituation och arrangerade bilder på olika arbetsställningar han utförde som fotograf.

– Om du inte kan styrka det med en vetenskaplig avhandling eller forskningsrapport verkar det inte spela någon roll vad du skickar in som underlag för bedömning, konstaterar Lennart Benson, som via Journalistförbundet fått hjälp av LO-TCOs rättskydd att driva frågan om arbetsskada vidare.

Genom att få sin förslitning i axlarna klassad som arbetsskada skulle Lennart Benson kompenseras för vissa sjukvårdskostnader som uppstått under sjukdomsperioden och om det jobb han får efter sjukskrivningen är sämre betalt än det han hade innan får han ersättning för mellanskillnaden.

Det är inte lätt att hitta rätt i vårdbyråkratin för den som drabbats av belastningsskador i arbetet. Arbetsgivaren, sjukvården, försäkringskassan och även arbetsförmedlingen är alla inblandade.

Efter att han hade gått försäkringskassans rehabiliteringsutbildning drogs hans sjukpenning in. Enligt de paragrafer som försäkringskassan måste följa ska personer som gått igenom deras kurser stå till arbetsmarknadens förfogande. Det hjälpte inte att Lennart Benson hade intyg från företagsläkaren att hans skador hade förvärrats. Lennart Benson vände sig till arbetsförmedlingen för att få hjälp, med den kunde inte agera eftersom han var anställd. Och tillbaka till jobbet på Hallands Nyheter kunde han inte gå eftersom han fortfarande hade ont.

– Det var som att hamna i ett Moment 22. Jag hade skador, det var alla införstådda med, men hur jag skulle komma vidare genom det byråkratiska regelsystemet var inte lätt att förstå.

Ekonomiskt stöd

För att få ekonomiskt stöd för fortsatta studier var Hallands Nyheter tvungen att säga upp honom, eftersom man antingen måste vara arbetslös eller permitterad för att få hjälp av arbetsförmedlingen. Med utbildningsstöd från arbetsförmedlingen studerar han i dag pedagogik och tänker bli lärare.

Efter alla turer mellan olika myndigheter har Lennart Benson ett råd att ge till alla kolleger som hamnar i en liknande situation.

– Sök vård i tid och ställ krav på att den fungerar. Att vänta försämrar bara situationen.

Ingrid Nordh-Waldemarsson, ombudsman på Journalistförbundet, tror att allt fler fotografer i framtiden kommer att kräva ersättning för att de slitit ut sig på jobbet.

Men det är, som i Lennart Bensons fall, inte lätt att övertyga försäkringskassan om att det finns ett samband mellan jobbet och skadorna. Arbetsskadelagen kom främst till för att kompensera de som råkat ut för olyckor i jobbet. Men i mediebranschen är det sällan fråga om missöden, utan det rör sig ofta om andra typer av skador.

Eftersom beviskraven är högt ställda i arbetsskadelagen är det svårt att få rätt i första instans. Den överklagningsprocess som då tar vid – länsrätten, kammarrätten och eventuellt ända upp till Högsta domstolen – kan ta många år. För den drabbade kan det bli en lång väntan innan ett slutligt avgörande fattas. För tillfället finns tre överklaganden inlämnade av fotografer hos länsrätten.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se