Utredning vill lägga ner Spar-registret
Spar-registret läggs ner och vissa grävjobb kan bli omöjliga att genomföra. Det är innebörden i ett förslag som får hård kritik av Journalistförbundet och Tidningsutgivarna.
Spar-registret läggs ner och vissa grävjobb kan bli omöjliga att genomföra. Det är innebörden i ett förslag som får hård kritik av Journalistförbundet och Tidningsutgivarna.
I dag kan en tidning som vill lista de rikaste i en viss kommun, eller de dyraste sommarhusen låta göra körningar i Spar-registret och få ut resultatet elektroniskt. Spar hämtar uppgifter ur skatteverkets databas och säljer dem genom företaget Infodata till företag för reklamutskick, men också till redaktioner som använder uppgifterna i det journalistiska arbetet.
Men nu kan det vara slut på rubriker som ”Han är rikast i din kommun” – om förslagen i den statliga utredningen ”Personuppgifter för samhällets behov” blir verklighet.
Av integritetsskäl ska dataurval som grundas på personers inkomst, förmögenhet liksom fastigheters taxeringsvärde inte lämnas ut av Spar längre.
För en journalist som söker på en enskild person blir det ingen större skillnad eftersom man normalt ringer och frågar hos skatteverket. Men för den som vill göra körningar på större grupper blir det svårt.
– Om förslagen blir verklighet så beskärs möjligheterna att göra vettiga urval, säger Dan Hellsing, ansvarig för Spar på Infodata.
Utredningen har föreslagit att Spar och tillsynsorganet Spar-nämnden läggs ned. Istället ska skatteverket ansvara för att hålla uppgifterna tillgängliga. Till sin hjälp kan de skaffa flera serviceföretag.
Utredningen innehåller inga konkreta förslag på hur uppgifterna i framtiden ska distribueras, men grävande journalisten Fredrik Laurin oroas av att just skatteverket får kontrollen.
– Jag befarar att det blir samma dåliga tillgänglighet och konservativa syn på hur sekretesslagstiftningen ska tolkas som vi tvingats bli vana vid, säger han och ger ett konkret exempel:
För några år sedan begärde han för Sveriges Radios räkning ut uppgifter om vilka personer i Sverige som kandiderade till val.
– Uppgifter som är helt självklara att få tillgång till i en demokrati. Men man vägrade att lämna ut dem på diskett eller som datafil.
Istället var han välkommen att hämta 9 000 papperssidor à två kronor styck, vilket gjorde grävjobbet både tyngre och dyrare.
Journalistförbundet varnar i sitt remissvar för att utredningen inte utrett vad förslagen får för konsekvenser för offentlighetsprincipen, och är kritiskt till att personuppgiftslagen ska gälla när en enskild person vill ha ut uppgifter elektroniskt.
I utredningen framgår att skatteverket på senare tid gjort det ”lite mindre attraktivt att begära massuttag med stöd av offentlighetsprincipen”.
Bland annat innehöll en utskriven A4-lista tidigare plats för uppgifter om ungefär tio personer mot numera tre – med dyrare kopieringskostnad som följd.
Journalistförbundet konstaterar i sitt remissvar att det inte är en myndighets uppgift att göra det mindre attraktivt att utnyttja en medborgerlig rättighet. Även Tidningsutgivarna riktar kritik mot utredningens förslag och ifrågasätter varför ett väl fungerade system överhuvudtaget ska göras om. Att integritetsskyddet stärks på bekostnad av en tillbakaträngd offentlighetsprincip ser TU som ”synnerligen oroväckande”.
ck@journalisten.se