UR sätts i skamvrån
Allt arbete med den nya digitala Kunskapskanalen stoppas på fredag – som en direkt aktion mot det utbredda bruket av projektanställningar inom Utbildningsradion.
Allt arbete med den nya digitala Kunskapskanalen stoppas på fredag – som en direkt aktion mot det utbredda bruket av projektanställningar inom Utbildningsradion.
På måndag den 7 juni är det tänkt att studioinspelningen av de sista avsnitten av Kunskapskanalens programserie Television ska börja spelas in. Programmet ska lära tittarna hur man gör TV. Men om det blir konflikt är det inte säkert att programmen blir klara i tid då Kunskapskanalen börjar sända i september.
bryt
Enligt Journalistförbundets varsel stoppas allt arbete med kanalen från nu på fredag klockan 16.
Television är bara ett av de program som är planerade och som till större delen görs av projektanställda. Även några avsnitt av barnprogrammet Krokodil, som håller på att spela in några specialprogram för Kunskapskanalen, görs av projektanställda. Inspelningen kan försenas om konflikten bryter ut.
– Det är skönt att Journalistförbundet tar tag i frågan om projektanställningar. Kunskapskanalen är inget projekt, utan något bestående, och då bör personal vara fast anställd, säger Oliver Pasche, som är projektanställd programledare för Krokodil.
Även programmet Garage-TV, som spelas in för Kunskapskanalen, kan få problem om konflikten träder i kraft.
Om starten för den nya digitala utbildningskanalen blir försenad vill inte Gunnel Werner, SVTs redaktör för kanalen, spekulera om.
– Vi planerar att sändningarna ska komma i gång som planerat i september.
Enligt journalistklubbens ordförande Andreas Morén missbrukar företaget projektanställningsformen. Journalistklubben kommer nu att undersöka om URs planer på att driva Kunskapskanalen med ett stort antal projektanställda bryter mot kollektivavtalet.
– Företaget vill att samma antal personer ska göra Kunskapskanalen. Det är orimligt, alla är överbelastade, att göra en extra kanal med samma personalstyrka går inte. Istället för att anställda fler blir det projektanställningar, säger Andreas Ibohm, programledare för Television. Han är fast anställd på UR.
bryt
Närmare hälften av de reportrar som jobbar med TV-produktioner på UR är projektanställda och större delen av programmen anses vara projekt. De fast anställda är ofta programmens projektledare.
I kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och public serviceföretagen står det att projektanställning ska vara ett sätt att berika programverksamheten, men att syftet med denna anställningsform inte får vara att ersätta tillsvidareanställningar.
Journalistklubben på UR tycker sig se att många program sänds säsong efter säsong utan att några större förändringar har genomförts som skulle motivera att man behöver anställa någon med specialkunskaper som skulle ”berika” redaktionerna.
Många program som produceras av SVT och UR kallas för projekt utan att vara det. Det finns program som hållit på i fem-sex år och som fortfarande kallas för projekt.
bryt
Ledningen motiverar det med att man varje år tar beslut om projektet ska fortsätta eller inte. Därmed kan man projektanställa reportrar.
Enligt Journalistförbundets tolkning ska en projektanställd utföra uppgifter som är utöver det vanliga arbetet på redaktionen och under en tidsbegränsad period. Det räcker inte med att arbetet planeras som en projektorganisation för att journalister ska kunna anställas på projekt.
pj@journalisten.se
