Tvingas ha skyddad identitet efter dödshot

Sveriges Radio Blekinges reporter Fredrik Persson har numera skyddad identitet efter att han fått flera dödshot för sin bevakning av Mjällby AIF. Ett tecken på ett hårdare klimat för dem som gräver i ekonomin inom idrotten.

Fredrik Persson och polisen tar de två dödshoten på allvar. Det var inga yngre supportrar till fotbollsklubben Mjällby som i affekt ringde och var förbannade, utan äldre män som i kylig och lugn ton förklarade att Fredrik Persson passerat gränsen för sin bevakning av Mjällby.

– De två som ringde var i 40-50-årsåldern. Strikt affärsmässigt har de förklarat hur de ska göra med mig. Det är män som har förmågan att uttrycka sig, som kan föra sig och är insatta i hur spelarövergångar fungerar. Inga ord om döda eller mörda, utan de har kyligt förklarat att mitt liv är slut, att mitt liv är förbrukat, säger Fredrik Persson.

Annons

bryt

I dag har han skyddad identitet, vilket innebär att hans personuppgifter är spärrade och endast lämnas ut av skattemyndigheten efter särskild prövning. Polisen bevakar hans hemadress. Han har flyttats från lokalredaktionen i Karlshamn till centralredaktionen i Karlskrona för att få bättre skydd.

– Jag jobbar vidare och tänker göra det så länge som jag orkar. Det höll på att stabilisera sig tills jag fick det andra samtalet förra veckan som slog sönder allt igen, säger Fredrik Persson.

Det hela började strax före jul då Fredrik Persson fick tips om att Mjällby var på väg att värva den tjeckiska spelaren Tomas Sivok. Mindre än en timme efter att inslaget sänts fick han det första dödshotet från en person som sade att om det inte blev någon affär med den tjeckiske spelaren skulle hans liv förstöras. Fredrik Persson försökte förklara att han som journalist var konsekvensneutral.

Fredrik Persson tog kontakt med redaktionsledningen och de beslutade att polisanmäla mordhotet. När han fick det andra dödshotet förra veckan motiverade den som ringde sitt agerande med att Fredrik Perssons publicering skadat Mjällbys marknadsvärde.

bryt

Sportredaktioner får allt oftare kritik för vad de skriver och det har blivit vanligare med hatmejl och ilskna telefonsamtal. Reportrar smutskastas på sajter. Kampanjer drivs på klubbarnas hemsidor. Vad reportrar skriver diskuteras på bloggar. Däremot är direkta dödshot ovanliga.

Jennifer Wegerup, reporter på Sportbladet, ser ett hårdnande klimat inom idrotten, något som även påverkar sportreportrar. Supportrarna ställer allt högre krav på att deras lag ska lyckas, och för att nå resultat krävs det mycket pengar för att kunna köpa spelare. När journalister granskar klubbarnas ekonomi upprör det ledningen och supportrarna.

När Jennifer Wegerup för två år sedan skrev att AIK hade dålig ekonomi blev hon bombarderad av mejl där avsändarna påpekade att de visste var hon bodde.

– Det är inte kul att få sådana mejl, även om det är långt tills de kanske väljer att göra någonting, säger hon.

Hon befarar att det kommer att bli fler hatmejl och hot i framtiden.

– Flera fans kommer att reagera, för det finns fortfarande de som anser att vi ska skriva supporterartiklar. Jag försöker förklara att vi är en nyhetstidning.

bryt

När Norra Västerbotten skrev att biljettpriserna på Skellefteå AIK hemmaarena var dyrast i Sverige fick sportredaktionen ilskna telefonsamtal från klubbledningen som ansåg att tidningen inte borde syssla med sådan granskning.

– Vi måste dra tydliga gränser mellan klubbar och journalistik, på samma sätt som en gräns bör dras mellan politik och journalistik, säger Norra Västerbottens sportchef Hanna Sjöberg.

När Sydsvenskan avslöjade att MIFs hockeylag skattefifflade var det många som hörde av sig och var upprörda över vad tidningen skrev om ”deras lag”.

– Samma reaktion hade inte kommit om tidningen skrivit om fiffel inom politiken eller inom näringslivet, säger sportreportern Jan Jönsson.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se