TV2-chefer döms för att ha brutit mot den danska censuren
Två chefer på danska TV2 döms till böter för att ha brutit mot namnförbudet rörande en advokat som förekom i dokumentären ”Den svarta svanen”.
Den uppmärksammade dokumentärserien ”Den svarta svanen” handlar om gangsterjuristen Amira Smajic, som agerade mullvad åt danska TV2 och med dold kamera avslöjade kopplingar mellan den undre och den övre världen. Serien sändes i maj 2024.
En av de personer som avslöjades som misstänkt penningtvättare i dokumentären var Lise Roulund, som då arbetade som advokat.
Vad redaktionen inte kände till var att Lise Roulund redan i juni 2023 hade åtalats för penningtvätt i Köpenhamn i ett helt annat fall och att domstolen då hade beslutat om ett så kallat namnförbud.
I Danmark kan en domstol besluta om namnförbud i samband med till exempel en häktning eller ett åtal. Namnförbudet innebär att det är olagligt att offentliggöra en persons namn, ställning eller bostadsort, eller på annat sätt lämna uppgifter som gör att personen kan identifieras. Det är en censur som används av danska domstolar när de bedömer att en publicering skulle medföra att någon utsätts för en ”onödig kränkning” eller om någons säkerhet är i fara.
När ”Den svarta svanen” sändes ett år senare och Lise Roulund förekom med namn och i bild valde åklagare att åtala två TV2-chefer för brott mot namnförbudet.
I tisdags dömdes Anne Engdal Christensen, TV2:s administrativa direktör, till 25 000 danska kronor i böter i domstolen i Odense. Den tidigare redaktionschefen Michael Nørgaard Jensen dömdes samtidigt till böter på 15 000 kronor. Lise Roulund hade krävt 150 000 kronor i skadestånd från TV2, men hennes krav avslås av rätten.
TV2 nekar till att ha brutit mot reglerna kring namnförbud och kommer att överklaga domen.
Ulla Pors, nyhetschef på TV2, har tidigare berättat för danska Journalisten att de inte fick reda på namnförbudet förrän strax för publiceringen. Eftersom åtalet i Köpenhamn inte nämndes i dokumentären, och inte heller polisutredningen mot Lise Roulund, utan dokumentären helt byggde på vad journalisterna själva tagit fram, kunde de inte se att publiceringen utgjorde ett brott mot namnförbudet.
”Det här kan betyda att vi som journalister inte kan berätta nya uppgifter om en person har andra pågående ärenden. Det är djupt problematiskt”, sade Ulla Pors till danska Journalisten.
Namnförbudet rörande Lise Roulund upphävdes hösten 2024.
