TU och Journalistförbundet till regeringen: Skriv om skyddslagen

I början av oktober kom den första domen efter grundlagsändringen 2023 som gör att grundlagsskyddade medier inte längre får fotografera eller filma skyddsobjekt. Som Journalisten rapporterat dömdes journalisten Alex Veitch då till 40 dagsböter för olovlig avbildning av skyddsobjekt. Detta efter att han den 17 maj filmade polisstationen i Solna för en dokumentärfilm om en arbetsplatskonflikt. Domen är överklagad av Alex Veitch.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna skickar idag en gemensam hemställan till justitieminister Gunnar Strömmer (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) för att få till en ändring av skyddslagen. De begär att regeringen ”snarast låter utreda hur skyddslagen kan ändras, för att säkerställa att massmedier och journalister, utan hinder av fotograferings- och avbildningsförbud, på ett rimligt sätt kan dokumentera händelser av intresse för allmänheten”.

TU och Journalistförbundet konstaterar att det parallellt med grundlagsändringar skett en utveckling där allt fler byggnader, anläggningar och områden, som tingsrätter, polishus, länsstyrelser, bedöms vara skyddsobjekt:

Enligt vår mening får skyddslagens foto- och avbildningsförbud här alltför långtgående konsekvenser. Det innebär en betydande begränsning av massmediernas och journalisternas möjligheter att utföra sitt uppdrag som nyhetsförmedlare. På motsvarande sätt innebär det en begränsning av allmänhetens möjligheter att få information.

De föreslår att skyddsintresset balanseras mot yttrande- och informationsintresset till exempel genom att ett försvarlighetsrekvisit införs, där överträdelse av ett fotograferingsförbud inte ska vara brottslig om överträdelsen ägde rum i en journalistisk verksamhet. Ett annat sätt kan vara att avgränsa det straffbara området, så att det inte omfattar återgivanden där skyddsobjektet spelar en underordnad roll och inte är huvudmotivet, föreslår TU och Journalistförbundet.