TU antog publicistiskt program

Oberoende, trovärdighet och mångfald är nyckelord i det publicistiska program som Tidningsutgivarna antagit.. Men även behovet av etnisk mångfald på redaktionerna, reformeringen av journalistutbildningen samt vidgade möjligheter för medieföretagen att fritt förfoga över redaktionellt material.

Tidningsutgivarna, TU, antog vid sitt styrelsemöte den 4 februari ett publicistiskt program för sina medlemsföretag. Bland annat står det i programmet att TU “i avtalsförhandlingar och i dialog med lagstiftaren ska arbeta för att den ekonomiska upphovsrätten till det de anställda i medieföretagen producerar tillfaller företaget.” En tydlig signal om att TU vill att upphovsrättsfrågorna åter ska upp till förhandling.

Upphovsrätten finns också med i avsnittet om ökad mångfald, där det står att TU ska “arbeta för att det material som medieföretagen förfogar över ska kunna publiceras fritt i tid och fritt förhållandevis distributionsform.”

Arbetet med programmet har letts av Östersunds-Postens chefredaktör Bosse Svensson. Syftet har varit att “formulera en plattform för att uttrycka vad som i publicistisk mening präglar vår organisation i den nya medievärlden”, som Svensson sade till Journalisten i oktober. I arbetsgruppen har förutom Bosse Svensson bland annat ingått konsulten Anders Ahlberg, och Vestmanlands Läns Tidnings chefredaktör Elisabeth Bäck. Som externa ”inspiratörer” har TU-gruppen plockat in Göteborgs-Postens förste reporter Britt-Marie Mattsson, Rapidus styrelseordförande och sedermera Dagens Nyheters chefredaktör Jan Wifstrand samt medieforskaren Lars Nord.

Här är programmet i sin helhet:

“Medlemsföretagen i Tidningsutgivarna förenas publicistiskt av att vi:

• främjar varje medborgares rätt till och förmåga att ta del i debatt och åsiktsutbyte

• främjar läsning och varje medborgares fördjupade kunskaper om samhälle och omvärld

• verkar för att säkra mediernas oberoende

• värnar den starka utgivarrollen och därmed mediernas trovärdighet

• strävar efter publicistikens mångfald, i uttryckta åsikter, i distributionsformer, i publiceringstillfällen

• strävar efter en kontinuerligt stärkt offentlighet i Sverige och internationellt för att värna och vidga yttrandefriheten och därmed stärka demokratin, såväl nationellt som internationellt.

Oberoendet:

Det fria flödet av information och åsikter är medborgarnas rättighet i demokratin. Tidningsutgivarna hävdar därför den ständigt vidgade offentlighetsprincipen, och motsätter sig all form av censur och andra regleringar av informationsflödet.

Vi verkar vidare för att medier ska vara ekonomiskt oberoende av andra än brukarna – läsare, lyssnare och tittare – annonsörer och ägare. Att statsmakten med ett enkelt riksdagsbeslut drastiskt kan förändra förutsättningarna för åtskilliga av medlemsföretagens existens är inte önskvärt. Vi verkar för att medieföretagen förfogar över den ekonomiska upphovsrätten och – genom den ansvarige utgivaren – avgör hur, var och när det material företaget förfogar över ska publiceras.

Därför skall Tidningsutgivarna:

• stimulera samarbete och samordning som stärker företagen och branschens position som ledande publicistisk aktör

• med respekt för den betydelse presstödet i dag har för flera tidningar, arbeta för att etableringshinder, diskriminerande skatter och andra statliga ingrepp i medie- strukturen och dess ekonomi ska kunna avvecklas.

• i avtalsförhandlingar och i dialog med lagstiftaren arbeta för att den ekonomiska upphovsrätten till det de anställda i medieföretagen producerar tillfaller företaget.

Mångfalden:

Informations- och åsiktsflödet skall vara fritt. Människor skall så långt överhuvudtaget är praktiskt möjligt, och inom tryck- och yttrandefrihetens vida ramar, såväl få komma till tals som få ta del av informationsflödet. Den gamla värld där mångfald var ett begrepp som så gott som uteslutande var knutet till pappersmediet har i dag ersatts av en mångfald av olika kanaler och distributionsformer. Mångfaldsbegreppet måste anpassas därtill och Tidningsutgivarna har därför som mål att medlemmarna ska ha en så stor möjlighet som i varje skede tänkas kan för att som främsta publicistiska aktör producera, ta emot, härbärgera och förmedla nyheter, information, opinionsbildning, debatt och åsikter. Flödet ska under ansvaret i TF och YGL endast begränsas av resurser och teknik, inte avtal och principer.

För att stärka den nya mångfalden skall Tidningsutgivarna

• initiera och stödja forskning och försök som förenklar och effektiviserar medlemsföretagens produktionsredskap och metoder

• initiera och stödja forskning och försök, som har målet att finna metoder för att bevaka och skildra, samt engagera medborgarna i resurs- och mediesvaga områden.

• initiera och stödja forskning och försök som gör materialets väg från företag till brukare så effektiv som möjligt, och som ger brukaren så stor valfrihet och delaktighet i informationsflödet som möjligt.

• arbeta för att det material som medieföretagen förfogar över ska kunna publiceras fritt i tid och fritt förhållandevis distributionsform.

Ansvaret:

Tidningsutgivarna verkar för den starka utgivarrollen, för att betona den ansvariga hållningen, säkra mediernas trovärdighet och befästa en vid tryck- och yttrandefrihet. Därför skall Tidningsutgivarna:

• utveckla stödet för och uppmuntra utbildning i ett aktivt utgivarskap.

• uppmuntra utbildning i det särskilda ansvar som följer med att äga och genom styrelseuppdrag styra en grundlagsskyddad publicistisk verksamhet.

• arbeta för att tydliggöra reglerna kring publicering, arbetsprinciper och yrkesetik.

• arbeta för en ansvarig hållning till publiceringsprinciper hos den enskilda redaktören och redaktionen.

Företaget:

En aktiv publicistisk ambition förenar ägarna av medlemsföretagen i Tidningsutgivarna. I ett allt mer komplicerat samhälle vill vi särskilt betona behovet av medier som kunskapsförmedlare och förklarare. Det är företagens ansvar att uttrycka sin publicistiska avsikt och kompetensutveckla sin personal, för att klara rollen som kunskapsförmedlare. Samhället skall erbjuda den grundläggande journalistutbildningen, och Tidningsutgivarna skall medverka till att utbildningen ger mediebranschen en god rekryteringsbas. Därför skall Tidningsutgivarna:

• stimulera tankeutbyte och debatt om hur det publicistiska ägandet formuleras av de enskilda medlemsföretagen.

• i nära samarbete med medlemsföretagen arbeta för publicistisk kompetensutveckling.

• starta ett särskilt programarbete för att åstadkomma reformering av den svenska journalistutbildningen.

• initiera och stödja program för en rekrytering till medieföretagen som speglar medborgarnas sammansättning i kulturer, etniska bakgrunder och värderingar.

• ta initiativ till en väsentligt mer företagsanknuten forskningsverksamhet inom medieområdet.”

Martin Jönsson