Taltidningar föreslås försvinna
Inom fem år ska landets 78 inlästa taltidningar ersättas av talsyntes, enligt Taltidningsnämndens förslag till regeringen. Pnina Yavari Molin, ledamot i nämnden, är kritisk till beslutet: – Man försämrar för en utsatt grupp, det tycker jag är olyckligt.
Taltidningsnämnden (TTN) har på regeringens uppdrag utrett den framtida inriktningen för taltidningsverksamheten i Sverige. TTN föreslår att staten ska upphöra med att ge bidrag till inläsning av taltidningar. I stället ska tidningarna uppmanas att använda talsyntes, som är betydligt billigare att producera. Huvudargumentet är att de prenumeranter som inte kan läsa tidningen ska få tillgång till ett större material än idag.
Pnina Yavari Molin reserverade sig när TTN nyligen klubbade igenom sina förslag.
– Jag är kritisk till att man plockar bort något som de som har behov av taltidningar är nöjda med. De flesta vill ha en mänsklig röst, inte en syntetisk, säger hon.
Hon tror inte som TTN att en övergång till talsyntes skulle öka användandet i målgruppen – snarare tvärtom.
– Risken är att tidningarna tappar prenumeranter i stället. När DN gick över från taltidning till talsyntes tappade man tre fjärdedelar av prenumeranterna. Jag tror inte att intresset för talsyntes är så vansinnigt stort, förutom för den lilla grupp som har vanan inne. Däremot kan det kanske finnas utvecklingsmöjligheter för inläsningar med mänsklig röst.
Pnina Yavari Molin konstaterar att TTN och regeringen inte äger frågan om tidningarna ska ha taltidningar eller talsyntes. Men att de tidningar som idag ges ut i inläst form kommer att överleva utan statligt stöd tror hon inte:
– Det är en så liten grupp så att tidningarna inte har det incitamentet. Annars hade de väl redan gjort det.
225 journalister jobbar idag med att redigera och läsa in dagstidningars texter.
