Studie: Ökad journalistisk kvalitet men minskad mångfald i svensk dagspress

En studie utförd vid Jönköping International Business School (JIBS) visar att ägarkoncentrationen i mediebranschen har påverkat kvaliteten i nyhetsjournalistiken – till det bättre.

I studien användes AI för att analysera över två miljoner artiklar publicerade i 108 svenska dagstidningar under perioden 2014-2022, då mediebranschen genomgick omfattande konsolidering genom uppköp och fusioner.

Sex studenter kodade 10 000 nyhetsartiklar efter vissa kvalitetskriterier: relevans, kontext, objektivitet och mångfald. Det manuella arbetet tog nio månader och blev träningsmaterial för en AI-robot som klassificerade två miljoner artiklar efter samma kriterier.

Artiklarna har värderats efter bland annat journalistiskt format och nyhetsvärde. Artiklar om politiska beslut bedöms bidra till högre kvalitet i nyhetsjournalistiken än vad featureartiklar om husdjur gör, till exempel.

Resultaten utmanar uppfattningen att ökad ägarkoncentration enbart skadar kvaliteten i nyhetsjournalistiken. Men det finns logiska förklaringar till att kvaliteten ökat, bland annat synergieffekter. Det menar Marcel Garz, projektledare och docent vid JIBS:

– Genom att dela kostnader och genom att producera artiklar som går i flera olika publikationer blir den relativa kostnaden per artikel lägre. De besparingarna kan användas för att investera i kvaliteten.

Det finns dock andra faktorer som kan ha påverkat kvaliteten i nyhetsjournalistiken under perioden 2014-2022.

Aftonbladets klicksajt Lajkat lanserades just 2014 och gick i graven fyra år senare. Klickfisket, inspirerat av Buzzfeeds ”Du kan inte ana vad som hände sen”-rubriker, förekom i hela branschen och syftade till att öka räckvidden och därmed annonsintäkterna. Inom dagspressen fanns långt in på 2010-talet fortfarande en tro på att man kunde konkurrera med teknikjättarna på den digitala annonsmarknaden och införandet av betalväggar skedde därför försiktigt och successivt under perioden.

Många dagstidningar satsade under 2010-talet på trevlig livsstilsjournalistik för att skapa en angenäm miljö för annonsörer. Reportrar sattes inte sällan på att göra jippo-tv i stället för nyhetsjournalistik; Mittmedias tv-satsning fick till exempel återkommande löpa gatlopp i Breaking News med Filip & Fredrik på Kanal 5. När annonsförsäljningen fortsatte att rasa och det stod klart att prenumerationerna skulle bli den dominerande intäktskällan var det slut med tramset – ingen läsare vill betala för klickfiske. Det ledde i sig till en höjning av den journalistiska kvaliteten.

– Att läsarintäkterna ökat som andel av tidningarnas totala intäkter har förmodligen påverkat kvaliteten i journalistiken, precis som du säger, men det är svårt att bedöma i vilken omfattning, säger Marcel Garz.

– Den utveckling vi har sett, att de stora digitala plattformarna har sugit upp det mesta av annonsintäkterna, har bidragit till konsolideringen. När intäkterna minskar måste man minska kostnaderna och ett sätt att göra det är genom fusioner med andra bolag.

Men det kan finnas flera förklaringar till kvalitetshöjningen?

– Ja, och konsolideringen är en av flera förklaringar.

Så vi behöver inte vara rädda för den ökade koncentration av medieägande?

– Åh, jo. Vi bör vara rädda.

Varför?

– Det är glädjande att kvaliteten har fortsatt att vara stabil, men tendensen i Sverige är att tidningsläsare exponeras för mer och mer av samma nyheter. Det är kanske inte något skäl för oro om alla läser samma artikel som är centralt producerad i Stockholm, men vi befinner oss nu i en situation där många läsare inte ser sig själva representerade i nyhetsförmedlingen. För minoriteter och marginaliserade grupper kan detta vara särskilt problematiskt. Om rapporteringen blir för homogen finns risken att vissa perspektiv och samhällsgrupper får mindre utrymme i nyhetsflödet. Det kan minska läsarnas engagemang.

Studiens tydligaste resultat är just detta, att nyheter allt oftare delas mellan olika tidningar inom samma ägarkoncern, vilket leder till att läsarna får en mer enhetlig nyhetsbild.

Men konsolideringen har ju samtidigt inneburit att nedläggningen av lokala redaktioner stannat av. Den var omfattande under till exempel Mittmedias tid, men inte efter att Bonnier News tog över 2019. Har inte det påverkat mångfalden?

– Det är förstås trevligt att ha journalister på plats, men vi behöver titta på hur organisationen ser ut. Syndikering, eller helt enkelt kopiering, är mycket vanligt förekommande mellan tidningar med samma ägare, till exempel Bonnier News.