Stark skepsis till Reuters uppgifter
Ett nyhetstelegram från Reuters fick medievärldens ögon att riktas mot Västerås.Men trovärdigheten i uppgifterna ifrågasätts nu skarpt.– Stora delar av telegrammet verkar vara rena sagorna, säger Expressens nyhetschef Leif Brännström.
Ett nyhetstelegram från Reuters fick medievärldens ögon att riktas mot Västerås. Men trovärdigheten i uppgifterna ifrågasätts nu skarpt.
– Stora delar av telegrammet verkar vara rena sagorna, säger Expressens nyhetschef Leif Brännström.
Redan på torsdagen den 29 augusti 2002 spreds nyheten i framför allt svenska och engelska medier: En man på väg till en islamsk konferens i England hade stoppats i tullen på Västerås flygplats med en pistol i handbagaget.
Men det var inte förrän två dagar senare, lördagen den 31 augusti, som den globala medieexplosionen kom. Orsaken var att nyhetsbyrån Reuters släppte två telegram, ett inledande och ett andra mer utförligt, där mannen utpekades som misstänkt terrorist, med uppdrag att krascha planet mot en USA-ambassad i Europa. I telegrammet skrevs även att fyra andra män eftersöktes av polisen och att de också var inblandade – en av dem en sprängämnesexpert.
Stort uppseende
”Vi vet säkert att man planerade att krascha flygplanet mot en USA-ambassad i Europa”, uppgavs källan ha sagt till Reuters. Upphovsmannen till uppgifterna var anonym, men presenterades som högt uppsatta källor inom svenska polisen och säkerhetspolisen (intelligence and police sources).
– Telegrammet väckte stort uppseende. Dessutom fanns hänvisningar till militära källor som var konstiga, militären hanterar ju inte dessa ärenden. Efter att ha läst telegrammet och kollat med våra källor framstod stora delar av innehållet som rena sagorna, säger Leif Brännström, nyhetschef på Expressen och med lång erfarenhet av kriminaljournalistik.
– Och sedan den fantastiska historien om fyra män, hade den haft substans skulle Reuters självfallet följt upp den. Men det blev tyst. Att en ansedd nyhetsbyrå som Reuters går ut med sådana här uppgifter är förvånande, säger han.
Skepsis på Aftonbladet
Även på Aftonbladet betraktas det sensationella telegrammet med skepsis:
– Det framstod snabbt att det fanns tveksamheter i det. Vi började genast kolla med våra egna källor och vi fann snabbt att vi inte kunde styrka uppgifterna, till exempel kunde ingen verifiera det här med de fyra männen, säger Niklas Silow, redaktionschef på Aftonbladet.
Enligt Leif Brännström på Expressen var det som om någon hade tryckt på knappen till en raket när telegrammet sänts ut. Alla stora, internationella nyhetstjänster producerade alltmer skarpvinklade versioner av händelsen, telefonerna ringde ideligen från utlandet, de stora nyhetskanalerna pumpade ut uppgifterna via TV och internationellt pressfolk reste till Västerås, som i några dagar blev medievärldens centrum. De brittiska journalister som först hade rapporterat om vapensmugglaren och den misstänkte kaparen jagades av sina hemmaredaktioner som krävde nya uppgifter om terroristgruppen.
Peter Andersson på Reuters, som skrev artikeln, säger att han av naturliga skäl inte kan avslöja sin källor, men försäkrar att telegrammet är korrekt:
– Vad det gäller Säpos förnekande så hade jag inte väntat mig något annat. Men de har fått backa steg för steg, säger Peter Andersson.
“Militären informeras”
– Militären kanske inte hanterar sådana här frågor, men de informeras om dem, fortsätter han, och vi har fått våra uppgifter bekräftade från flera källor.
I Anderssons nyhetsartikel skrivs att Säpos förnekande av uppgifterna beror på att de av regeringen fått besked om att tona ner händelsen under denna politiskt känsliga tid, två veckor före valet.
På försvarsmaktens informationsavdelning säger dock Marie Tisäter att försvarsmakten inte har gjort några uttalanden i frågan och att den hanteras av Säpo.
“Rena fantasierna”
Riksåklagarens presstalesman, Magnus Nordengård, som är den som hanterar mediekontakterna för Säpos räkning, hävdar att telegrammet är rena fantasierna:
– Reuters är ute och cyklar. Om uppgifterna verkligen vore sanna hade aldrig någon militär eller säkerhetstjänst gått ut med dem. Uppgifterna måste vara helt egenfabricerade. Häktningen gäller en enskild person och kapningsförsök, inget terroristnätverk, säger Magnus Nordengård.
Jonathan Lynn, redaktionell chef för Reuters i Sverige, säger sig i enlighet med byråns policy vara förhindrad att kommentera kritiken.
pf@sjf.se