Gå direkt till textinnehållet

Sarah Cohen lär ut datorstödd journalistik: Låt datorn göra det trista jobbet

Effektivt använda datorer ger helt nya typer av artiklar – och bättre koll på myndigheternas siffror.Det hävdar Sarah Cohen, amerikansk journalist som låter maskinen göra den tråkiga biten av jobbet.

Effektivt använda datorer ger helt nya typer av artiklar – och bättre koll på myndigheternas siffror.

Det hävdar Sarah Cohen, amerikansk journalist som låter maskinen göra den tråkiga biten av jobbet.

I juni besökte hon Sverige och lärde ut datorstödd journalistik i Grävande journalisters regi.

— Första gången på den här sidan Atlanten, säger Sarah Cohen som redan förmedlat kunskaper över stora delar av USA.

Som Training Director på Nicar, National Institute for Computer-Assisted Reporting, undervisar hon i arbete med databaser, kalkylblad och Internet. Nicar är ett samarbete mellan de amerikanska grävarna, IRE (Investigative Reporters and Editors), och University of Missouri.

Organisationen sysslar inte bara med utbildning, utan ger också aktivt stöd till reportrar som försöker få ut offentligt material i digital form.

— Målet är att öppna myndigheterna mer och mer. På federal nivå finns sedan några månader en lag om att ge ut data i den form journalisten önskar. Förhoppningsvis kommer den att filtreras ned på statsnivå, säger Sarah Cohen.

Revolution

För lokala reportrar i USA har Internet och avancerad datahantering betytt en revolution i tillgänglighet, menar hon.

— Tidigare var det nästan omöjligt för majoriteten av amerikanska reportrar att få ut dokument från Washington. Nu kan journalister på en liten landsbygdstidning komma åt samma handlingar som en reporter på Wall Street Journal med hjälp av Internet.

Datorn ger också drastiskt förbättrade möjligheter att lagra och bearbeta stora mängder av information.

— Det datorn gör är de tråkiga bitarna av jobbet, sånt man bara kommer halvvägs med om man försöker göra det manuellt.

Att lägga in siffror i kalkylblad som Excel ger en egen helhetsbild att utgå ifrån. Reportern är inte längre hänvisad till utvalda fakta.

En stor nationell databas om arbetsolyckor kan sökas igenom för lokal statistik som genererar egna nyheter. Samkörning av olika register är en annan väg.

Men återvändsgränderna är många. På redaktioner som kräver snabba resultat direkt blir datorjournalistiken lätt ett engångsprojekt.

— Förbered redaktionsledningen på att det tar tid. Börja i den lilla skalan och bygg upp skickligheten, säger Sarah Cohen som har ett antal råd till den som vill börja med datorjournalistik:

•Förbered dig väl. Ju större kunskaper om vilka register myndigheten för desto bättre resultat.

•Räkna med mycket tid för att få ut data. Försök få ut så mycket som möjligt i digital form.

•Lagarbete fungerar bäst. Arbeta tillsammans med en kompanjon/bollplank, som inte nödvändigtvis behöver vara datakunnig.

•Identifiera ett minimimål för jobbet.

•Var skeptisk till stora nyheter i materialet. Det rör sig ofta om misstag eller felaktig inskrivning.

•Kontrollräkna och jämför data från olika källor.

— Det kan också vara en god idé att släppa till mer eget material till källorna än vad du annars gör. Låt experterna skjuta dina siffror i sank före publicering.

En databas ger ingen story i sig själv, däremot kan den hjälpa till att formulera frågor.

— Datorn förklarar inget och ger inga idéer till jobb. Innan man ger sig i kast med en stor databas bör man ha en hyfsad idé om jobbet man vill göra och tänkbara intervjuoffer.

Relativt enkla jobb är att ta fram sällsynta och extrema fall, toppen och botten i statistiken — eller genomsnittet. Något mer avancerat är att söka mönster under ytan i ett material.

Liten som stor redaktion

Ett exempel på det senare är tidningen som undersökte varför vissa hus strök med medan andra stod kvar efter en svår orkan i Florida. Variabeln visade sig vara inspektörer som såg mellan fingrarna med byggnormerna — mot kontant ersättning.

I dag har de flesta större amerikanska tidningar och TV-stationer två eller tre anställda som sysslar på heltid med datorstödd journalistik. Men metoden är användbar även på den lilla arbetsplatsen.

— Bara att kolla den kommunala budgeten i ett enkelt kalkylblad kan ge häpnadsväckande resultat, säger Sarah Cohen.

Fler avsnitt
Fler videos