Så förbättrar vi jämställdheten

Enligt de preliminära resultaten från Global Media Monitoring Project är endast 24 procent av de personer som syns eller omtalas i nyheterna, kvinnor. Journalisten.se skickade en enkät till kvinnliga mediechefer om hur de kunde påverka jämställdheten i media. 

Svaren visar att de tycker att de kan göra en hel del och att kvinnliga chefer i sig ger ökad jämställdhet.

 1. Finns det något som du kan göra för att öka jämställdheten i medierna? I så fall vad?

 2. Finns det något annat som skulle kunna göras för att öka jämställdheten i
 medierna?

 3. Vilken betydelse har det, tror du, att det är kvinnliga chefer i toppen på
 medieföretag?

Liv Beckström, chefredaktör på Kommunalarbetaren

1. Vara mer vaksam på vilka vi väljer att intervjua. Fundera på objekt-subjekt-aktiv-passiv i redigering, bildval och hur vi presenterar våra texter och bilder på sidorna och nätet.
Uppmuntra kvinnor som gräver och fundera på om det är så att kvinnors grävande journalistik mäts och betraktas med andra måttstockar än mäns.

2. Personligen kan jag delta i debatten och opinionsbildningen efter bästa förmåga. Inte minst för att lyfta fram frågor som har betydelse för den stora grupp LO-kvinnor i Kommunal som jag jobbar åt.

3. Som förebilder har det betydelse, i praktiken kan säkert en kvinna och en man ha lika goda eller dåliga kvalifikationer som chef.

Lena K Samuelsson, chefredaktör på Svenska Dagbladet

1. Ja, finns det någon som kan påverka så är det väl jag. För det första måste man som modernt medieföretag förstå läsarnas och kundernas liv, vanor och behov. För att göra det bör redaktionen och ledningen spegla läsarna, dvs ha en någorlunda balans vad gäller kön, ålder etc. Samma sak gäller journalistiken, dess innehåll, valda ämnen, experter och bilder. På SvD driver till exempel näringslivsredaktionen sedan flera år ett arbete för att lyfta fram kvinnors ledarskap och företagande i journalistiken.

Resultatet är att Näringsliv har betydligt fler kvinnor som läser än andra affärstidningar. På SvD finns många kompetenta kvinnor: Tina Frennstedt Inrikeschef, Ann Axelsson Chef SvD Helg, Gunvor Frykholm, chef för Näringsliv, Anna Thurfjell Formchef, Karin Nilsson Marknadchef för att nämna några. Och många kompetenta män. För mig och vd Gunilla Asker är det en nyckelfråga att se till att SvD speglar hela verkligheten. Då når vi framgång både redaktionellt och kommersiellt. SvD har en god tradition när det gäller jämställdhet. En balanserad redaktion förmår skapa bättre journalistik, utan könsstereotyper och trötta sönderringda manliga experter. Man måste helt enkelt bestämma sig, driva det i varje val och vinkel.

2. Journalisten och andra skulle kunna ställa de här frågorna till manliga vd:ar och chefredaktörer. Och ägare.
Ökad jämställdhet kräver ökad makt för kvinnor. Och det är en ägarfråga att se till att man får fram kvinnliga ledare. Då först får du en verklig påverkan på journalistiken. Inom Schibsted finns en fokus på frågan, följden är att vi har flera kvinnliga vd:ar och chefredaktörer än andra.

3. Se ovan.

Anneli Rogeman, chefredaktör på Tidningen Vi

1. Ja. A) Genom att ha koll på hur många män respektive kvinnor vi intervjuar/fotograferar i tidningen. Vi gör varje år en genomgång av detta och ligger ganska bra till faktiskt. B) Genom att se till att medarbetarna och arbetsledarna på redaktionen är ungefär hälften män och hälften kvinnor. C) Genom att kontinuerligt tala om och diskutera jämställdhet på redaktionen

2. Medvetenhet om jämställdhetsfrågorna i alla led. Könskvotering där det behövs

3. Stor betydelse. Störst betydelse har det att vd-posterna besätts med kvinnor i högre utsträckning än nu.

Lena Tideström-Sagström, Kanalchef SR Västernorrland

1. I första hand kan jag förstås påverka vårt, SR Västernorrlands, innehåll.

Se till att vi fortsätter räkna medverkande – och i vilken egenskap dessa medverkar. Vi ska ha 50 procent kvinnor och vi ska också ha en jämn fördelning av kvinnliga och manliga makthavare och kvinnliga och manliga berörda. Är egentligen hur enkelt som helst, ett mätbart mål som bara är att verkställa!

Men som en av mina kolleger brukar säga: Man måste ständigt hålla i jämställdhetsdörren, släpper du slår den igen. Daglig diskussion behövs alltså med andra ord. Fast märkligt är det att inte jämställdheten sätter sig i ryggmärgen, det är trots allt 2010.

Viktigt är också att vara vaksam på hur vi behandlar kvinnor och män, t ex inom idrotten. Kvinnor ska tas på lika stort allvar som män och när vi ställer frågor till en kvinnlig ishockeyspelare ska de vara ställda på samma vis som om de vore ställda till en manlig ishockeyspelare. Och frågar vi det kvinnliga kommunalrådet hur hon ska få ihop det med fem småbarn ska vi fråga det manlige samma sak. Men hur man programmerar om personer med invanda könsstereotypa förhållningssätt vete sjutton – genusutbildning kanske! Och förstås att chefer och arbetsledare kan sin sak och inte publicerar den typen av material.

2. Handlar väl som alltid om opinionsbildning, att i alla lägen påpeka vikten av att de som hörs och syns är lika många kvinnor som män. Skälet är förstås att vi ska ge en bild av ett samhälle som består av 50 procent män och 50 procent kvinnor, men faktiskt också om att vår produkt ska vara intressant för båda könen. Hur  kul är det att slå upp en tidning med bara gubbar eller lyssna på en radiosänsning där bara män hörs. Det där sista tror jag inte riktigt alla fattat. Att det faktiskt blir en bättre produkt om representationen av könen är 50 – 50, lik väl som det faktiskt blir bättre beslut i bolagsstyrelser med båda könen representerade. Diskussionen om mannen som norm behövs nog tyvärr föras ytterligare 100 år…

 3. Stor betydelse. Det handlar om förebilder. Men förstås också om att vi kvinnor förhoppningsvis är medvetna om jämställdhetsfrågorna (därmed inte sagt att det inte finns många män som är det också) och fungerar som blåslampor på våra respektive företag. Och som sagt, beslut blir bättre om de tas av personer med olika kompetenser. Att vara kvinna är en kompetens i sig, liksom det är att vara man. Det vore för övrigt absurt om det inte fanns kvinnliga toppchefer inom medieföretagen. Eftersom jag tror stenhårt på teorin att klokskapen är jämnt fördelad mellan män och kvinnor är det väldigt märkligt att det inte finns flera kvinnliga mediechefer. Kvoteras kvinnor bort? Eller varför är inte hälften av mediecheferna kvinnor? För mig handlar det också om trovärdighet. Om vi som medieföretag granskar t ex börsbolagen och berättar att det och det bolaget har en helt manlig ledning och noll kvinnor i styrelsen blir det problematiskt om vår egen ledning består av idel män. Medieföretagen borde gå före, men ack ack det finns en hel del medieföretag och koncerner som har mycket kvar att uträtta…

Thelma Kimsjö, chefredaktör på Länstidningen Södertälje

1.   1.Genom att ständigt försöka ha ett grodperspektiv i journalistiken bemödar vi oss på LT att ge generöst utrymme åt medborgarna. Det gör att vi får färre makthavande män på bild och en större blandning av andra röster i tidningen.

 2. Att styra mot läsarnas önskemål motverkar slentrianmässig nyhetsvärdering, som traditionellt har gynnat manliga läsares intressen och resulterat i stort utrymme för män på bild och i text.

3.Enligt en undersökning har unga kvinnliga journalister och chefer större intresse för läsarundersökningar och läsarnas perspektiv än äldre män, så visst kan det ha betydelse.