Så förändras public service efter valet

Inför presentationen av public service-utredningen i går spådde kulturminister Leif Pagrotsky att public service blir en valfråga. Men hur oeniga är partierna egentligen i sakfrågan? Journalisten bad dem förklara var de står.

Public service-utredningen föreslår vilka villkor som ska gälla för sändningarna i Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion från och med den 1 januari 2007.

Alla partier anser sig stödja public service. För att få klarhet i hur deras åsikter om villkoren för sändningstillstånden skiljer sig åt har partierna fått svara på tre frågor:

1. Vill ni förändra public service om ni vinner valet? I så fall hur?

2. Vad ska inte förändras?

3. Hur ser ni på att public service-bolagen anlitar produktionsbolag?

Leif Pagrotsky, kulturminister, socialdemokraterna:

1.– Public service är viktigare än någonsin och ska även i framtiden vara starkt och livskraftigt. Men vi vill utveckla public service på några punkter:

* Längre sändningstillstånd

* Mindre detaljstyrning, mer mål­styrning.

* Mer fristående

* Mer samarbete mellan bolagen

* Mer och tydligare uppföljning av verksamheten

* Alla partier med i Förvalt­nings­stiftelsen

* Ökad tillgänglighet för funktionshindrade och ungdomar

* Restriktivitet med sponsring

2. – Vi vill hålla fast vid dagens välfungerande och av tittarna uppskattade modell för public service. Särskilt centralt är att behålla TV-avgiftssystemet som är en grundpelare för oberoendet.

3. – Det är viktigt med en balans mellan egenproduktion och användningen av produktionsbolag. En betydande egenproduktion är avgörande för att bevara oberoendet, men för att skapa vitalitet är det bra med externa impulser och olika typer av samarbeten.

bryt

Lars Ohly, partiledare, vänsterpartiet:

1. – Eftersom vänsterpartiet varit med om att ta fram propositionen om det nya sändningstillståndet, så har vi sett till att vi i stort sett är nöjda. Ett område där vi gärna skulle gå längre är anpassningen av programmen så att de blir tillgängliga för funktionshindrade. Vi har i förhandlingarna med regeringen också lyft fram att funktionshindrade människor bör synliggöras mer i programutbudet, framför allt som vanliga medborgare i samhället. Vi har också verkat för att det uppdrag som Filminstitutet fick i samband med filmavtalet, att se till att jämställdheten ska gälla även för SVT när de beställer och köper film.

2. – Licensfinansieringen.

3. – Det är nödvändigt att använda utomstående produktionsbolag till en viss del. Det är bra för att det för in nya perspektiv och också för att det bidrar till att skapa återväxt för programbolagen själva. Vad vi brukar framhålla är att små bolag och exempelvis frilansfilmare bör prioriteras framför stora kommersiella bolag som producerar såpor och liknande för alla olika TV-bolag.

bryt

Peter Eriksson, språkrör, miljöpartiet:

1. – Vi har just gjort en överenskommelse om sändningstillståndet för public service. Vi anser att det är viktigt att värna integriteten och förmågan att bedriva en bred verksamhet i hela landet med hög kvalitet. Vi stödjer tanken på ett ökat samarbete mellan de olika bolagen och en något mindre politisk styrning.

2. – Vi har inga planer på att genomföra omfattande förändringar varken när det gäller uppdraget, finansieringen eller möjligheterna att bedriva verksamhet.

3. – Det är inget problem för oss om det sker med tydliga och klara regler för alla berörda.

bryt

Johan Jakobsson, partisekreterare, folkpartiet:

1. – Vi vill öka resurserna till pub­lic service, minska det politiska inflytandet, anpassa public service-verksamheterna till ny teknik och ge företagen uppdraget att nå ut till alla hushåll med den teknik de själva väljer.

2.– Folkpartiet vill ha kvar public service-bolagen. I ett litet språkområde som det svenska behövs allmänna medel som kan garantera kvaliteten i dessa bolag.

3. – Vi är positiva till att man försöker få in så stor mångfald som möjligt inom ramarna för public service. Det kan ske genom att program produceras i olika bolag och genom att man tar in medarbetare som annars inte skulle få utrymme. Kvaliteten höjs om man får tillgång till flera redaktioners kreativitet och kompetens.

bryt

Dan Kihlström, riksdagsman, kristdemokraterna:

1.– Vi kristdemokrater ser inte några genomgripande förändringar av public service efter valet.

2.– De grundläggande målsättningarna med public service-uppdraget, det vill säga oberoendet, mångfalden, tillgängligheten, kulturansvaret samt närvaron i hela landet.

3. – Vi ser positivt på att både SVT och SR använder sig av fria produktionsbolag. Public service ska ju ha inriktning på mångfald i programverksamheten och det gynnas av att det finns utomstående produktionskällor och medverkan i programproduktionen.

bryt

Fredrik Reinfeldt, partiledare, moderaterna:

1. – Vi vill förtydliga och koncentrera uppdraget för public service till bland annat nyheter, kultur och drama, för att säkerställa att där inte läggs tid och resurser på programverksamhet som bättre eller lika bra kan komma till uttryck i någon fristående TV- eller radiokanal. Vi vill också avskaffa TV-licensen, låta finansiera public service direkt via skatten och skärpa reglerna för sponsring.

2. – Vi kommer inte att ifrågasätta om vi ska ha public service eller ej, för den ser vi ett stort värde i. I stället vill vi utveckla kvaliteten och innehållet inom den public service vi har.

3. – Vi ser det som något positivt. Det behöver inte vara staten som producerar program utan det kan med fördel göras av andra. Med fler aktörer ökar mångfalden och utbudet för både tittare och lyssnare.

bryt

Birgitta Sellén, centerpartiet, ledamot i kulturutskottet:

1. – Centerpartiet står bakom förslaget om hur framtidens public service ska se ut, under förutsättning att regeringen inte gör stora förändringar i propositionen. Public service behövs för att garantera kvalitet i radio och TV.

2. – Medborgarna ska fortsätta att betala licensavgift. Det är viktigt att alla medborgare nås med marknätet. Av de program som sänds i SVT ska även fortsättningsvis 55 procent produceras utanför Stockholm, för att hela landet ska speglas. Mer textning för döva vid förstasändning av programmen i SVT. Viktigt i SR är att även minoritetsspråken får sina program samt att det finns program, typ Klartext, som vänder sig till lyssnare som inte har så stort ordförråd.

3. – De ska kunna köpa program av produktionsbolag, men det är viktigt att de värnar om de anställdas trygghet. I första hand ska anställda göra de program som de har möjlighet att göra. Ibland kanske kompetensen inte finns bland de anställda och då bör man köpa program av dem som har kunskaper inom specifika områden. Möjligheten att köpa av produktionsbolag får inte innebära att pub­lic service minskar antalet anställda journalister. Projektanställningar bör också undvikas.

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se