Gå direkt till textinnehållet

”Reportrar får ta större ansvar för publiceringar”

Torbjörn von Krogh har under många år intresserat sig för medieetik, både som tidigare chefredaktör för Pressens Tidning och som föreståndare för Institutet för mediestudier. Nu har han skrivit boken ”Medieetik – Framväxt, funktion och framtid”.

Torbjörn von Krogh är fil. dr i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot medieetik, mediekritik och medieansvar. Redan 2009 kom hans skrift Medieetik, en liten bok på 96 sidor som främst vände sig till den medieintresserade allmänheten.

Den nya boken är betydligt mer genomarbetad och målgruppen är studenter som bland annat läser journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap och mediehistoria.

Boken tar upp medieetikens historia, framväxt och filosofiska grunder och ger en fördjupning av de olika medieetiska instutitionerna i Sverige och i andra länder.

– Jag har velat ge en historisk bakgrund och försökt orientera om vad vi vet om forskningsläget, med en del utvikningar till andra länder, säger Torbjörn von Krogh när Journalisten träffar honom på Bokmässan i Göteborg.

Under många år har han samlat på sig material och exempel ur verkligheten som han nu sammanställt och kompletterat i den nya boken.

– Det jag själv har tyckt varit intressant att fördjupa mig i är hur diskussionerna om medieetiken har växt fram utifrån en allmän historieskrivning, vad som har påverkat den och hur vi har kommit dit vi är i dag.

Aktuella diskussionsämnen som hat och hot på nätet tas också upp i boken. Liksom etik vid nätpubliceringar. Innan Torbjörn von Krogh måste rusa iväg till ett seminarium hinner vi prata lite om det senare.

Torbjörn von Krogh för resonemang om utgivarens juridiska ansvar, om enskilda journalisters moraliska ansvar och om hur etiken hanterats i olika redaktionskulturer. Ett exempel på det senare han lyfter fram är skandalen på tidningen News of the World, som hackade offentliga och kända personers telefoner.

– Där var det som om reportrarna hängde av sig både kappan och den privata moralen när de kom till jobbet på morgonen och sedan satte på sig både ytterplagg och moral när de gick hem igen.

I det tuffa tempo som råder på redaktionerna i dag ställs det större krav på snabba beslut i utgivarfrågor och Torbjörn von Krogh ser en utveckling där reportrarna får ta ett större personligt moraliskt ansvar för vad som publiceras, och det är något han inte beklagar.

– Det juridiska ensamansvaret är väl prövat och har fungerat väl, det ska vi förstås värna. Men News of the World är ett bra exempel på när bristen på personligt ansvar hos reportrarna fick stora konsekvenser.

Flera mediekoncerner, bland annat Mittmedia, har också insett att kraven på att reportrarna har ökat med de snabba publiceringarna i nya kanaler, och anordnat utbildningar i "dagligt utgivaransvar".

Torbjörn von Krogh tror att det i den tekniska omvandling som pågår kommer att bli vanligare att journalisterna får en större roll i den pressetiska processen. I sin bok skriver han: "Det står faktiskt inte någonstans i PO/PON:s instruktion att det är ansvarige utgivaren som bär hela det pressetiska ansvaret."

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt