Gå direkt till textinnehållet

Rapport om lokala medier Okritisk journalistik

Under en vecka granskades nyhetsflödet i Östergötland. Av totalt 298 nyhetsinslag innehöll bara sju procent någon kritisk granskning.

Under en vecka granskades nyhetsflödet i Östergötland. Av totalt 298 nyhetsinslag innehöll bara sju procent någon kritisk granskning.

Hur är det egentligen ställt med den granskande, kritiska journalistiken i landet? Den viktiga frågan väcks i rapporten Lokal mångfald från Institutet för mediestudier. Rapporten har tagits fram av journalisten Britt-Marie Citron.

Av de 298 nyhetsartiklar som producerades av lokal press, radio och TV i Östergötland under en septembervecka i fjol uppfyller bara 20 kriteriet för kritisk granskning.

Dessa 20 nyheter har i rapporten delats in i fyra kategorier:

A. Artiklar/inslag där redaktionen ställt kritiska frågor. (Två av de 20 nyheterna motsvarar kravet för att platsa i denna kategori.)

B. Artiklar/inslag där redaktionen intervjuat en kritisk part och låtit motparten bemöta. (13 fall.)

C. Intervjuer har gjorts med ytterligare personer, t ex en expert, och/eller redaktionen har själv tagit fram ytterligare fakta. (Fyra fall.)

D. Redaktionen har initierat granskningen och gjort ett omfattande grävjobb. (Ett fall.)

I allmänhet kan sägas att de flesta gemensamma nyheter hämtades från källor som nyhetsbyråer, pressmeddelanden, presskonferenser och liknande.

När det gäller vilka personer som intervjuades var det klent ställt med mångfalden. Vanligtvis intervjuade redaktionerna samma person eller krets av personer.

21 fall studerades där fler än en redaktion gjort intervjuer kring en och samma händelse. I bara tre av dessa 21 fall hade redaktionerna intervjuat helt olika personer.

En av de större nyheterna gällde att hundratals miljoner av skattemedel skulle investeras i en anläggning i Norrköping. De makthavare som initierat byggandet av anläggningen deltog i en presskonferens där nyheten presenterades. Dessa personer, en minister, ett kommunalråd och en landshövding, fick oemotsagda föra ut sitt budskap. Det fanns kritiska röster till satsningen men dessa hade redaktionerna inte sökt upp.

Ett liknande fall gällde en nyhet om att några barn i Norrköping övergetts av sina föräldrar. Socialchefer, socialsekreterare och politiker intervjuades i sina roller som auktoriteter och kom att stå oemotsagda.

De intervjuade var ”(…)personer som själva hade riskerat att ställas till svars för situationen om redaktionerna hade valt att släppa fram kritiker av socialpolitiken i Norrköping”, heter det i rapporten.

Till redaktionernas fördel framhålls att de presenterade ett brett spektrum av ämnen.

Brott och olyckor utgjorde mer än en fjärdedel av det totala utbudet. Ju mindre redaktion desto större andel nyheter om brott. I rapporten drar man slutsatsen att mängden polisnyheter beror på att de är lättåtkomliga och inte kräver så mycket arbete.

– Den här rapporten är ett värdefullt kvitto på hur vi arbetar, det är första gången vi fått en jämförelse av vårt dagliga nyhetsarbete. Utifrån våra förutsättningar är jag nöjd med vår insats, uppger Ulf Holmertz, redaktionschef vid TV4 Öst.

Jan Berglund, VD och chefredaktör vid Folkbladet, säger att han fått sig en tankeställare.

– Rapporten visar att alla går på samma grejor, det manar till eftertanke om man vill profilera sig. Generellt sett är vi dåliga på att hitta egna vinklingar, det kan bero på att vi är tvungna att fylla. Ska man arbeta på något annat sätt krävs mer tid och planering.

Rapportfakta

De redaktioner vars material granskats är Folkbladet, Norrköpings Tidningar, Radio Gold/Match, Radio Östergötland, TV4 Öst och Östnytt.

Stiftelsen Institutet för Mediestudier ägs av bland annat privata och statliga företag samt intresseorganisationer. Se http://www.mediestudier.a.se.

Artikeln baseras på en preliminär version av rapporten. En slutgiltig version publiceras i dagarna.

Fler avsnitt
Fler videos