Privatiseringen gör granskning svårare
När landsting och kommun privatiseras säljs offentlighetsprincipen ut. Anställda förses med munkavel och det blir svårjobbat för journalister. – Det här är ett problem som växer. Journalister och medieägare måste ta detta på allvar, säger medieforskaren och före detta kommunreportern Gunnar Nygren.
När landsting och kommun privatiseras säljs offentlighetsprincipen ut. Anställda förses med munkavel och det blir svårjobbat för journalister.
– Det här är ett problem som växer. Journalister och medieägare måste ta detta på allvar, säger medieforskaren och före detta kommunreportern Gunnar Nygren.
– Många medier struntar i att bevaka de privata verksamheterna. Det finns varken tid eller kunskap om hur granskningen ska göras, fortsätter han.
Gunnar Nygren har skrivit boken Inte bara kontokort: Lokal journalistisk och kommunal tystnad, som handlar om mediers kommunbevakning. Under tolv år arbetade han själv med kommunbevakning i bland annat Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.
Bristerna i kommunbevakningen av de privata verksamheterna beror enligt Gunnar Nygren på att journalister är inriktade på diariekollar och läsning av handlingar inför kommunala möten. Det vill säga informationsvägar som inte är tillgängliga när det handlar om verksamheter i privat regi.
– På redaktionen vet man inte hur man ska sköta bevakningen av de privata verksamheterna. Det är frustrerande för reportrar. Ska ekonomireportrarna, som har vana från näringslivsgranskningar, ta över i stället? undrar Gunnar Nygren.
Han får medhåll av journalisten och författaren Anders R Olsson, som bland annat skrivit Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Han menar att privatiseringen bidrar till ett mer slutet Sverige, där journalister får svårt att kontrollera fakta och komma åt information.
I privatiseringens kölvatten blir källor inom verksamheten extra viktiga för att få fram information. Men i och med privatiseringen försvinner de anställdas rätt till efterforskningsskydd. För anställda på privata företag gäller tystnads- och lojalitetsplikt.
Enligt Anders R Olsson tvingas de privatanställda ofta – för att över huvud taget få anställning – att skriva på avtal som innebär en långtgående tystnadsplikt.
Men även om det inte skrivs något avtal kan arbetsgivaren alltid, om den anser att en anställd säger olämpliga saker offentligt, stoppa personens karriär, löneutveckling eller ge honom eller henne hopplösa arbetsuppgifter.
– I bästa fall kan den anställda försvara sig med hjälp av facket och arbetsrättsliga bestämmelser, men den anställda har inget grundlagsskydd, eftersom den bara reglerar förhållandet medborgare-myndigheter, säger Anders R Olsson.
För dem, som ändå väljer att berätta, kan det gå illa. Ett exempel är bakgrunden till Dagens Nyheters nyhetsrubrik den 2 februari 2007: ”Miljonregn över ägarna till privat missbruksvård”.
Två månader efter publiceringen fick EU–samordaren Eva Ottoson sparken från vårdmottagningen Maria beroendecentrum i Stockholm. Då hade arbetsgivaren sökt igenom hennes telefonräkning och hittat numret till en reporter på DN. Händelsen uppmärksammas i senaste numret av Scoop (3/07) och visar tydligt hur arbetsgivare inom privata företag helt lagligt efterforskar källor och hur svagt skyddet för de anställda är.
För Maria beroendecentrum är inte ensamt. Redan år 2000 fanns en regeringsutredning – om yttrandefriheten för de privatanställda – som visade på bristerna och problemen när allmänna verksamheter privatiserades.
Fackföreningar, som exempelvis Journalistförbundet, har krävt lagstiftning och justitiekansler Göran Lambertz har pekat på bristerna i straffpåföljden när kommunala chefer efterforskar källor.
Men trots det är och var intresset från regeringen i princip obefintligt i den här frågan.
Justitieminister Beatrice Ask svarar via sin pressekreterare Rickard Wessman:
– För tillfället görs ingenting för att se över skillnaderna i meddelarskyddet för privatanställda i verksamheter som vårdcentraler och anställda inom kommun och landsting. Däremot tittar vi på straffpåföljden för kommunchefer, säger Rickard Wessman.
Men det finns de som försöker lösa problemet. Landstinget i Gävleborg skriver in i alla upphandlingsavtal att de anställda ska ha rätt att tala med medier utan risk för att arbetsgivaren gör några efterforskningar.
Vad gäller insynen i verksamheten får medier och allmänhet lita på att kommuner och landsting själva granskar sina utlagda verksamheter. Den information som kommun och landsting får fram när de gör en utvärdering och kvalitetskontroll av den upphandlade verksamheten är offentlig handling och går att begära ut – om inte verksamheten har sekretessbelagt känsliga uppgifter.
– Privatiseringen leder till att journalister får svårare att kontrollera fakta. Det betyder att de gör ett sämre jobb och informationen bli sämre. Och då har vi ett demokratiproblem, säger Anders R Olsson.
lb@journalisten.se
Fakta
Runt 20 000 anställda lämnade landstingen och kommunerna mellan 2000 och 2004 och gick till privat sektor. Källa: SCB
Den 1 januari 2008 införs Vårdval Stockholm i Stockholms län. Det innebär att flera landstingsdrivna verksamheter går över till privat regi. Källa: Vårdval Stockholm
