Pressinstitutet får inget stöd från Trygghetsrådet

Först sades de anställda på Pressinstitutet upp. Sedan kom nästa prövning: de uppsagda får ingen hjälp från Trygghetsrådet eftersom huvudmännen missat att betala avgifterna dit.

Huvudmännen, Journalistförbundet och Tidningsutgivarna, har efter diskussioner mellan jurister på Trygg­hetsrådet och de båda organisationerna kommit fram till att Pressinstitutets anställda inte kan få del av det stöd som rådet kan ge.

bryt

Annons

Förbundet och TU har därför enats om att bekosta ett likvärdigt stöd till de uppsagda.

– Vi är inte alldeles klara, men jag har uppfattat att vi är överens om att vi ska klara av att lösa det här, säger Stefan Koskinen, direktör på TU och ledamot i Pressinstitutets styrelse.

Enligt Koskinen skulle ägarna, om allt fungerat som man trodde, sedan Pressinstitutets start 1970 ha betalat in sammanlagt 70 000 kronor i avgifter till Trygghetsrådet. Det har visat sig juridiskt omöjligt att betala in pengarna i efterskott.

– Nu skjuter vi i stället till 100 000 kronor tillsammans, säger Koskinen. Det blir lite mindre över till ägarna än det annars skulle ha blivit efter avvecklingen av Pressinstitutet. Det blir lite dyrare, men det är inga stora summor.

Anita Vahlberg, chef för förbundets politiska avdelning och ledamot i Pressinstitutets styrelse, bekräftar att personalen ska kompenseras.

– Åtminstone vad gäller utbildningsinsatser, inom ramen för de resurser som finns kvar i Pressinstitutet. Hur och i vilken omfattning är inte klart, det beror på vilka önskemål om åtgärder olika personer har.

bryt

Frågan är hur två arbetsmarknadsorganisationer kan begå ett sådant misstag.

– Förhållandet oss och Tid­nings­utgivarna emellan var annorlunda då Pressinstitutet inledde sin verksamhet. Därför accepterade Jour­nalistförbundet TUs önskemål om att inte teckna kollektivavtal enligt den praxis som gäller på TU-kansliet, i en överenskommelse om att journalistavtalets villkor ändå skulle tillämpas, säger Anita Vahlberg.

På Journalistförbundet har man trott att det innebar att även trygghetsöverenskommelsen tillämpades, vilket alltså var felaktigt.

Stefan Koskinen förklarar att ett villkor för att anställda ska få stöd från Trygghetsrådet är att det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.

– TU har rakt av tillämpat bestämmelserna i kollektivavtalet, men i och med att Pressinstitutet aldrig haft någon klubb med kollektivavtal eller hängavtal så kan Trygghetsrådet inte gå in, säger han.

Vems ansvar är det att det blev så här?

– Jag vill inte peka ut någon.

bryt

Torbjörn Lindskog, chef för Press­institutet och nu även för TUs nya utbildningsbolag, har fått uppdraget att praktiskt ordna med hjälp till de uppsagda.

Inte heller han vill utse någon ansvarig.

– Jag har inte ägnat tid åt att reda ut skuldfrågan. Normalt ansluts sådana verksamheter till Trygghetsrådet redan när de bildas. Vi konstaterar bara att så inte har skett och går vidare för att se till så att de anställda går skadelösa.

Lindskog tror inte att hjälpen till de anställda behöver bli sämre än om Trygghetsrådet kunnat gå in.

– Vi har talat med Trygghetsrådet och fått beskedet att vi kan köpa in kurser och verksamheter som motsvarar deras. Jag har bett dem komma med offerter.

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se