Polariserat förtroende för public service – men påverkar inte nyhetskonsumtionen

Studien kommer att publiceras i en kommande antologi från SOM-institutet men släpps nu i förhand i ljuset av att public service-kommittén föreslår fler forskarbaserade granskningar av public service.

– Det görs en del forskning, men kan definitivt göras mer. Jag håller med om att det är ett bra förslag, säger medieforskaren Ulrika Andersson på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Hennes studie bygger på de senaste SOM-mätningarna, som visar att public service fortsatt har ett högt och stabilt förtroende i befolkningen. Men att skillnaden i förtroende mellan personer till vänster och till höger har ökat kraftigt över tid.

Hösten 2023 hade 75 procent av svenskarna förtroende för innehållet i Sveriges Television och 73 procent för Sveriges Radios innehåll. Bland de som står klart till vänster hade 86 procent förtroende för SVT. Bland personer klart till höger var motsvarande siffra 60 procent. Men de som står klart till höger i politiken tar samtidigt del av nyheter från bolaget i precis lika hög utsträckning som de som står klart till vänster – 68 procent svarar att de tar del av nyheter från SVT varje vecka eller oftare.

Ulrika Andersson säger att det är ett gott betyg för SVTs oberoende och samhällsrelevans att även personer med lägre förtroende tar del av deras nyheter. Det är också så att gruppen med lägst förtroende för public service, Sverigedemokratiska väljare, har ännu lägre förtroende för övriga medieföretag.

Er kommande antologi har fått titeln Inferno. Varför?

– Vi ser att vi har rekordnivåer av människor som anser att Sverige utvecklas åt fel håll. Det gäller både oron för den privata ekonomin och samhällsutvecklingen. Oron för organiserad brottslighet toppar. I vissa avseenden ser det väldigt mörkt ut. Men vi har ljusglimtar med också, till exempel ser vi fler besök på bibliotek.