Ovanligt med lockouter i Sverige
Att ta till lockout som konfliktvapen är Tidningsutgivarna rätt ensamma om på svensk arbetsmarknad, enligt forskaren Christer Thörnqvist. Han är förvånad över att det blev konflikt om avtalet.
Att ta till lockout som konfliktvapen är Tidningsutgivarna rätt ensamma om på svensk arbetsmarknad, enligt forskaren Christer Thörnqvist. Han är förvånad över att det blev konflikt om avtalet.
– Något som är väldigt originellt är att det över huvud taget blir lockout, för det har nästan försvunnit, säger Christer Thörnqvist som är docent i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.
Enligt honom är det i dag vanligare att arbetsgivare använder sig av hot om att flytta jobb utomlands eller använda arbetskraft från andra länder. Men det är förstås inte möjligt i tidningsbranschen.
– Det är ju väldigt svårt att säga att vi låter en journalist i Polen fixa detta om ni inte gör tidningar billigare. Så om Tidningsutgivarna vill ha någon stridsåtgärd blir det lockout.
På 1910-och 1920-talen utlyste dåvarande SAF stora lockouter för att tömma strejkkassorna när LO strejkade, berättar Christer Thörnqvist.
– Tanken bakom en lockout har i princip alltid varit att tömma strejkkassorna.
Det fick förödande effekter för alla parter och på 1930-talet bestämde man sig för att komma överens om spelregler på arbetsmarknaden.
Sedan 1990-talet har Svenskt Näringsliv jobbat hårt för att ändra strejkreglerna och avskaffa lockouten, som de anser drabbar företagen själva. Men att Tidningsutgivarna, när de nu valt detta konfliktvapen, bara lockoutar på fridagar tycker Christer Thörnqvist egentligen inte är så märkligt.
Åtgärden går i linje med tanken att stänga av den arbetskraft, som man annars skulle ha fått betala för utan att få någon verksamhet för pengarna.
– Jag kan tänka mig att de ser det som ett medel för att kunna använda lockouten utan att det slår för hårt mot dem själva. Idén är inte originell, men just att man blockerar lediga dagar kan jag inte komma på något historiskt exempel på.
Christer Thörnqvist har följt förhandlingarna mellan Journalistför-bundet och Tidningsutgivarna. I jämförelse med andra branscher tycker han inte att tidningsbranschens frågor ser särskilt svårlösta ut.
– Jag tycker att det är konstigt att det gått så långt somt det gjort. Jag tycker inte att journalisternas krav är alltför drastiska. Jag är lite förvånad över att Tidningsutgivarna satt emot så hårt som de gjort, säger han.
lo@journalisten.se
