Nya direktiv för a-kassan

Från den första juli höjs taket i arbetslöshetsersättningen till 730 kr, samtidigt som uppgifterna i Journalisternas a-kassa blir offentliga handlingar.

Den första juli gäller nya regler för a-kassorna i Sverige – och därmed även journalisternas a-kassa. Sveriges 39 arbetslöshetskassor ska omfattas av principerna för offentlighet och sekretess, samtidigt som den högsta ersättningsnivån höjs med en 50-lapp.

– Tanken är att a-kassorna, Centrala studiestödsnämnden och försäkringskassan ska kunna samköra uppgifter. I slutändan tror jag att det förenklar för medlemmarna när myndigheterna får fram uppgifter med större automatik, säger Ewa Möller Elvhede, chef för Journalisternas a-kassa.

Från den första juli blir den högsta ersättningsnivån 730 kronor per dag.

Avdelningen på totalt fyra personer sköter Journalisternas a-kassa i Stockholm.

De för en ständig kamp för att markera att den inte är en del av Journalistförbundet.

Fristående från journalistförbundet

– Vi är ekonomiskt och juridiskt fristående från förbundet. Statliga medel finansierar försäkringen och vi lyder under lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Själva arbetslöshetsförsäkringen är alltså skattefinansierad. Den a-kasseavgift som inhöstas tillsammans med fackförbundsavgiften täcker enbart administrationen på Journalisternas a-kassa.

Att kassan inte är en del av Journalistförbundet innebär att de som bara är a-kasseanslutna inte behöver vara med i förbundet, även om de som bara är kassaanslutna fortfarande är i klar minoritet.

Kassan och Journalistförbundet sitter på samma adress (om än på skilda våningsplan), de delar datornätverk, support, fikarum, en rad administrativa tjänster och dessutom ger närheten till förbundet vissa ömsesidigt gynnande effekter.

Drar nytta av viss gemensam adminstration

Kassan kan dra nytta av samordningsvinster i administrationen och förbundets närhet till kassan kan motivera yrkeskåren till facklig anslutning, vilket gynnar förbundet.

Detta förhållande har kritiserats av framför allt borgerliga politiker för att vara uttryck för korporativism – alltså att a-kassans myndighetsutövning blandas samman med Journalistförbundets fackliga, och i viss mån även politiska ambitioner.

Ewa Möller Elvhede har hört argumenten förr, men hävdar att det huvudsakligen är ett informationsproblem – att a-kassan och förbundet skulle ha en osund och oklar integration handlar om vanföreställningar.

– Visst skulle vi kunna ha separata lokaler och administration, separat städning, medlemsregister, datornätverk och egen vaktmästare. I praktiken hade det främst fått effekten att medlemmarna fått betala mer än dubbla avgifter.

I dag tar Journalisternas a-kassa emot cirka 50 samtal på en dag. Ewa Möller Elvhede menar att det inte är antalet som avgör belastningen, utan samtalens karaktär. Från augusti i år får a-kassan ytterligare en anställd.

Har arbetet blivit mer komplext på senare tid?

– Den stora skillnaden från tidigare är att antalet egna företagare har ökat kraftigt, och det gör att gränsen mellan arbete och arbetslöshet är mindre klar. På så sätt kan man säga att komplexiteten har ökat, förklarar Ewa Möller Elvhede.

– Vi har en myndighetsutövning, och måste begära in fler handlingar i dag mot tidigare. Egentligen vill vi inget annat än att så snabbt som möjligt betala ut ersättningen, men först måste vi kräva att de sökandes situation styrks skriftligt, fortsätter hon.

Pressat läge för den arbetslöse

Ett av a-kassans direktiv är att den inte ska fungera som en företagsförsäkring för firmor när de går dåligt. En annan att de som har rätt till ersättning ska klassas som osjälvständiga uppdragstagare. Om företaget klassas som bisyssla kan man ändå få ersättning. Men medlemmen får inte utöka bisysslan, då upphör ersättningsrätten.

Redan här inser man att en rad dokument måste produceras för att den arbetslöse ska vara berättigad till ersättning. Och det i ett läge när journalisten är i en pressad situation, kanske behöver pengar snabbt och upplever kraven på dokumentation som misstroendeförklaringar och plågsamma byråkratiska excesser från en organisation som på ett diffust sätt hör ihop med det fackförbund som borde företräda en själv.

Det är då stämningen kan bli mindre trivsam.

A-kassan ska i allmänhet klara av att ta beslut inom fyra veckor efter att alla handlingar kommit in. Även om tiden hålls kan den arbetslöse finna kontakten problematisk, dels för kraven att sända in olika handlingar, dels kan det vara svårt att nå fram till handläggarna under telefontiden.

– Jag önskar att kraven på dokumentation kunde förenklas. I grunden handlar det ju bara om att den som är arbetslös ska kunna visa att denne har haft ett arbete och förlorat det. Därutöver är ju vårt mål bara att betala ut så mycket och så snabbt som möjligt till den som blivit arbetslös.

Paul Frigyes

pf@sjf.se