Gå direkt till textinnehållet

Ny försäkran av Lejon:Sverige viker intefrån öppenhetslinjen

-Jag försäkrar er att den svenska regeringen inte under några omständigheter kommer att gå med på en ändring av tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Det sade demokratiminister Britta Lejon i torsdags vid ett seminarium om EUs offentlighetslagstiftning.

-Jag försäkrar er att den svenska regeringen inte under några omständigheter kommer att gå med på en ändring av tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Det sade demokratiminister Britta Lejon i torsdags vid ett seminarium om EUs offentlighetslagstiftning.

Därmed har regeringen, trots farhågor om motsatsen, ännu en gång bundit sig vid att offentlighetsprincipen inte kommer att inskränkas vad än EU lagstiftar om.

Vid seminariet, som arrangerades av bland annat Journalistförbundet, stod det klart att förhandlingarna om en offentlighetslagstiftning för EU nu är inne i ett känsligt skede. Öppenhetsförhandlingarna, som hålls bakom lyckta dörrar, återupptogs i Bryssel i måndags (den 26 mars).

Inte ens Britta Lejon tror längre att parterna kommer att hinna utarbeta ett slutgiltigt lagförslag innan det svenska ordförandeskapet i EU upphör den sista juni.

Under den tid Frankrike var ordförande, d v s fram till nyår, tog sekretessförespråkarna inom EU flera steg framåt. När Sverige i sommar lämnar ifrån sig ordförandeklubban till Belgien finns en stor risk att processen mot ökad offentlighet återigen går i stå.

Under seminariet kom det fram att starka krafter i ministerrådet, främst bland företrädare för Spanien, Frankrike och Tyskland, försöker blockera regler om ökad insyn.

Ulf Öberg, tidigare kanslichef vid EG-domstolen, sa att kompromissernas tid nu är förbi.

– Nu börjar the blame game, där man kommer att fastställa vem som bär skulden till att vi inte kommit längre. Det är bra, för det tvingar ut sekretessivrarna, de är annars aldrig med i debatten. Det är dags att det görs politik av frågan.

Vad ministerrådet, parlamentet och kommissionen diskuterar vid sina hemliga möten i Bryssel är bland annat följande:

  • Skyldigheten att hålla offentliga diarier;
  • Om EUs institutioner ska kunna tvingas sekretessbelägga vissa känsliga partier av handlingar och lämna ut de delar som kan offentliggöras;
  • I vilken utsträckning arbetspapper ska vara offentliga.

Mary Preston, enhetschef vid kommissionens generalsekreteriat, försvarade EU-institutionernas rätt arbeta skyddade från insyn under vissa faser av en beslutsprocess.

– Om jag gör en pastasås vill jag inte att mina vänner ska hänga över axeln och säga hur mycket tomater jag ska lägga i. Men när det väl börjar koka kan de få smaka av och säga om det behövs mer salt.

Varpå debattledaren Andreas Miller påpekade att frågan knappast handlar om något så harmlöst som tillagning av pastasås.

I debatten har det väckts farhågor att Bryssel kan komma att avgöra om svenska myndigheter får lämna ut EU-handlingar, något som alltså skulle sätta svensk offentlighetslagstiftning ur spel.

– Svenska myndigheter är de som ska pröva om handlingar ska lämnas ut, oavsett om papperen kommer från EU eller inte. Jag förstå inte varför detta ständigt ifrågasätts, sa Olle Abrahamsson, rättschef på justitiedepartementet.

Annat är det med handlingar vid EUs institutioner. Det finns enligt Olle Abrahamsson en stor risk att medlemsländer som varit med och upprättat eller lämnat ifrån sig handlingar till EU kan åberopa sin vetorätt och därmed förhindra att de offentliggörs.

En av dem som deltog i seminariet var EU-parlamentarikern Heidi Hautala. Den rättsprocess hon för närvarande driver ger en bild av hur det är ställt med offentligheten inom EU-administrationen.

I mitten av mars stod Heidi Hautala inför EG-domstolen för att försvara sin rätt att få ut vissa handlingar från rådet. Hon hade begärt papper om policyfrågor gällande vapenexport. Rådet hade vägrat att maska av känsliga delar och lämna ut resten. I EG-domstolen förklarade rådet att man inte hade några skyldigheter att ens överväga att lämna ut delar av handlingar.

Flera av seminariedeltagarna betonade att EU trots allt går mot ökad öppenhet. EU-parlamentarikern Charlotte Cederschiöld sa att det inte gör så mycket om man inte når fram till ett lagförslag innan sommaren.

– Det här är bara början. Vi lägger oss nu på en hög nivå att utgå från när förhandlingarna fortsätter i höst.

– Resultatet av de förhandlingar som nu pågår blir en kompromiss men hur det än går ska vi inte bli upprörda, sade Mary Preston. Processen fortsätter och det här är inte sista chansen för öppenheten.

Senaste numret

Annons
Fler avsnitt