Gå direkt till textinnehållet

Nätet pressar pressen – allt fler vill hänga med

Sedan 1990 har dagspressens andel av reklamkakan minskat med 30 procent. En allt större del av annonsörerna når idag konsumenterna via Internet utan att ta omvägen via dagspressen. Journalisten har talat med några dagstidningar som kämpar för att locka läsare och annonsörer till sina hemsidor.

Sedan 1990 har dagspressens andel av reklamkakan minskat med 30 procent. En allt större del av annonsörerna når idag konsumenterna via Internet utan att ta omvägen via dagspressen. Journalisten har talat med några dagstidningar som kämpar för att locka läsare och annonsörer till sina hemsidor.

Sverige är mitt inne i en högkonjunktur men dagspressens annonsintäkter är inte mycket att jubla över. Sedan 1990 har dessutom dagspressens totala upplaga sjunkit med 17 procent.

Det senaste året har flera svenska dagstidningar börjat satsa på nya medier med förhoppningen att bryta den onda cirkeln.

Annons Annons

Det mest framgångsrika exemplet är tveklöst Aftonbladet. Investeringarna har gått hem ekonomiskt och det är inte otänkbart att framtidens dagstidningsjournalister till stor del kommer att arbeta som man idag gör på aftonbladet.se.

Till vänster innanför Aftonbladets reception i Globenkomplexet i södra Stockholm huserar nätredaktionen. Betraktar man den sjudande aktiviteten är det svårt att tro att den första renodlade webbreportern började för mindre än två år sedan.

Idag består webbredaktionen av ett 50-tal personer och nästa år räknar man med att vara runt 70 anställda.

Utvecklingen går med expressfart. På aftonbladet.se finns numera allt från webb-radio, webb-TV och chatt till nyhetstjänster för wapp och handdatorer.

Just nu rekryteras fem-sex journalister som ska förstärka satsningen på webb-TV. Man har nyligen börjat producera nyheter för digital text-TV och en nyhetstjänst är på gång att lanseras i flera bredbandsportaler.

– Här händer så mycket att ett webbår känns som sju tidningsår, säger nyhetschefen Sigge Ennart och skrattar.

De tre senaste åren har aftonbladet.se gått med vinst och därmed visat att nyheter på nätet inte måste vara en förlustaffär.

Några siffror:

n I oktober i år hade aftonbladet.se 664 000 besök per vardag.

n Varje månad chattar drygt 200 000 personer på sajten.

n Första halvåret i år blev vinsten tolv miljoner kronor.

n Årets annonsintäkter för sajten beräknas till 100 miljoner kronor.

Webbredaktionens chefredaktör Kalle Jungkvist tycker att många svenska dagstidningar varit alldeles för fega när det gällt satsningar på Internet.

– Lokaltidningarna har ett starkt varumärke och nära relationer till läsarna. Jag tror att de som avvaktat utvecklingen på nätet har gått miste om en potentiell marknad.

Men kan det vara ekonomiskt försvarbart för lokaltidningar med betydligt sämre ekonomi och mindre läsekrets än aftonbladet.se att satsa på nätet?

– Ja, det tror jag. Lyckas en lokaltidning få 10 000 besök per dag på sajten så är det ett bra underlag för annonsörerna.

Landsortstidningarna får nog se upp. I en första vända planerar aftonbladet.se att slå sig in på annonsmarknaderna i tio svenska städer i samarbete med nättidningen 24timmar.

Kalle Jungkvist tror att papperstidningarna bara sett början på en gigantisk omvandling av mediebranschen. Nya medievanor och ny teknik piskar upp ett starkt förändringstryck.

– Än så länge är nätet tekniskt ofullkomligt men inom ett par-tre år kommer hushållen att ha bredband och då kan vi för första gången fullt ut kombinera text, ljud, rörliga bilder, interaktivitet och så vidare. Det blir det totala mediet.

Riktigt spännande tror han det blir när läsarna börjar använda sin makt att påverka.

– Ta exempelvis resor. Tittar man i en katalog från Vingresor får man inte veta så mycket om resmålet. Men låter man tusen läsare sätta betyg på olika semesterorter blir det en helt annan sak. Och vad är det som säger att våra journalister ska sätta betyg på mobiltelefoner när användarna kan göra det själva?

Kalle Jungkvist ser läsarmakten som något av en demokratifråga. Han berättar att 70 000 läsare var med och röstade på sajten när Mona Sahlin senast hade problem med kronofogden. Och i servrarna finns 100 000 debattinlägg sparade.

– I förlängningen handlar det om att vi får en mycket närmare kontakt med läsarna. De kommer att vara med och göra tidningen på ett helt annat sätt än idag.

Hur har då den nya tekniken påverkat journalisternas arbetsförhållanden? Och hur förändras journalistiken?

Helt klart kan tidningar som utnyttjar internet maximalt ge läsarna en mer sammansatt bild av verkligheten.

Ett exempel är hur webbreportern Claes Salomonsson gick till väga när han bevakade förintelsekonferensen i vintras. Han hade fått i uppgift att skriva en text för webben om Magda Eggens som överlevt sex koncentrationsläger.

– När Magda Eggens berättade hur nazisterna förde bort hennes föräldrar i Auschwitz stockade sig rösten på henne. Det var så starkt att jag omöjligt kunde förmedla det i text, säger Claes Salomonsson.

Intervjun hade han spelat in på band. I artikeln utelämnade han de mest känsloladdade delarna av intervjun och lade istället ut en ljudfil på sajten så att läsarna kunde lyssna på Magda Eggens egna ord.

Klockan är elva på förmiddagen. Claes Salomonsson har varit igång sen sju i morse och skrivit tre texter som nu finns på sajten.

– Det blir mest raka, enkla nyhetspuckar, säger han. En stor del av fördjupningen tar papperstidningen hand om.

Blir det inte ytligt att arbeta så?

– Man får se det ur läsarnas perspektiv. Sammantaget på sajten har vi enormt mycket material och där finns även fördjupningar.

Claes sitter nästan jämt vid telefonen och datorn, det blir effektivast så. Bevakar han en presskonferens kopplar han upp sig via telefon och behöver inte lämna sitt skrivbord.

På frågan när han sist var ute på reportage måste han ta sig en funderare. Det visar sig att det var för över en månad sedan, då for han till TV-huset och skrev om Robinson.

– Det negativa med att vara webbreporter är att det kan bli lite tjatigt att sitta inne så mycket.

Till det positiva hör de omfattande läsarkontakterna vilket bland annat bidrar till högre kvalitet. Kommer något sakfel ut på webben är det fråga om sekunder innan läsarna hört av sig. Claes Salomonsson ser det som att han har en halv miljon korrekturläsare.

Snabbheten hör också till glädjeämnena. Han har ständig deadline och tycker att det känns lite som att jobba med direktsänd radio.

När Slobodan Milosevic störtades anlitade webbredaktionen frilansen Tonchi Percan som har rötter i Jugoslavien. Han satt på Aftonbladet och lyssnade på radiosändningarna från Belgrad och vidarebefordrade till webbredaktionen vad som hände.

– Vi uppdaterade sajten 30-40 gånger på sex timmar. Vi lade ständigt ut nya artiklar där vi kunde berätta att nu brinner TV-huset, nu är det tårgaschock och så vidare. Då kom verkligen mediets snabbhet till sin rätt, berättar Claes Salomonsson.

Ett annat plus med webben är att det går att jobba med såväl text, som radio och TV. På Claes Salomonssons skrivbord ligger ett papper som visar att han snart ska på kurs för att lära sig webb-TV och på sikt är det meningen att han ibland ska ta med sig en liten DV-kamera (digital videokamera) ut på jobb.

Tidigare den här dagen har Claes gjort en telefonintervju med en sopåkare i Luleå. Det handlar om en katt som överlevt en halv dag i sopkvarnen.

Sopåkaren var en lysande berättare och efter att ha skrivit sin text lämnade Claes över kassettbandet med intervjun till Anna Hjalmarsson som gör webb-radio på aftonbladet.se. Hon klippte ihop ett radioinslag och lade ut det på webben.

– Den där killen i Luleå var verkligen underbar, utbrister Anna Hjalmarsson nöjt där hon står och jobbar några meter från Claes.

Anna arbetar på webbradion sen i augusti. Innan dess var hon på Sveriges Radio i tio år. Webb-radion har en kort nyhetssändning varje timme på vardagar. Än så länge har inte mediet slagit igenom, man har bara runt 20 000 unika lyssnare i månaden.

Även på webb-radion är det mycket raka nyheter som byråmaterial, telefonare och kortisar från tidningen. I framtiden kommer man att sända mer program om aktuella frågor, nöje och liknande och man har nyligen börjat med sport och matlagning.

– Jag hoppas kunna använda Aftonbladets reportrar mer, säger Anna Hjalmarsson. Vi har till exempel haft en reporter ute på rättegång som ringt in referat till webb-radion.

I ett rum lite avskilt från resten av redaktionen sitter Anna Buhré som sedan i våras arbetar med webb-TV. Officiellt är hennes titel multimediareporter.

Hon filmar med DV-kamera, intervjuar, redigerar bilderna och lägger speakertext. Är Anna ute på reportageresa i landet tar hon med en bärbar dator som hon använder för att klippa ihop och skicka sina inslag direkt ut på sajten.

Alla som jobbar med webb-TV går och väntar på att hushållen ska få bredband. Med normal uppkoppling är fortfarande bilderna på sajten av dålig kvalitet.

Ett fåtal tusen personer brukar titta på Aftonbladets webb-TV och som mest har man nått upp i 40 000 tittare. Journalistiken på området är ännu i sin linda.

– Det känns utmanande att vara först ut men det här är så nytt att man får famla sig fram till vad som är bra webb-TV. I början klippte jag ihop inslag på traditionellt vis där jag varvade intervjuer och bilder men jag tyckte inte att det passade i formatet på webben.

På senare tid har Anna Buhré låtit webb-TV bli mer som ett komplement till det övriga materialet på sajten. När webben skrev om personer som brände sina PPM-kataloger filmade hon eldarna och gjorde korta intervjuer som lades ut i anslutning till nyhetstexterna. Och när man skrev om öppnandet av Öresundsbron lade hon ut rörliga bilder för att visa hur det var att åka bil över bron.

Att jobba som webb-TV-reporter på egen hand är egentligen Annas drömjobb men än är hon inte helt nöjd.

– Just nu sysslar jag tyvärr mycket med teknik och bilder och mindre med journalistik. Det kan vara lite splittrande. Arbetet med tekniken tar för lång tid och jag får inte koncentrera mig på att vara reporter.

En vanlig uppfattning om modellen med multimediereportrar är att det leder till sämre journalistisk kvalitet. Men Anna tror att de problem hon tampas med är övergående.

– Lär man sig att jobba med webb-TV och ta hand om hela ledet i produktionen redan från början av sin yrkeskarriär tror jag att man kommer in i det på ett helt annat sätt.

byline: Staffan Wolters

sw@sjf.se

“Webben är en överlevnadsfråga”

En av webbvisionärerna ute i landet är Bosse Svensson, chefredaktör på Östersunds-Posten. I ett lågt brunt tegelhus i centrala Östersund, fjärran Globens storslagna arkitektur, knådar Bosse Svensson tankar om hur journalistiken ska kunna utvecklas på Internet.

Att det är nödvändigt att göra något är han övertygad om – han ser det som en överlevnadsfråga.

– Om många människor besöker sajter för banker, nöjen etcetera är det naturligt att en del av annonskakan hamnar där. Det är en farlig utveckling för den lokala journalistiken.

Bosse Svensson pratar om att bygga ett mediehus. I korthet går det ut på att journalisterna ska samla in information som sedan distribueras i den form som är lämpligast. Korta, snabba texter på sajten, fördjupning i papperstidningen, det bildmässiga i TV med mera.

ÖP äger 51 procent av TV4 Jämtland. Ett steg mot visionen om ett mediehus är att TV4 Jämtland och ÖP fått gemensam ekonomi- och annonsavdelning. Bosse Svensson hoppas att TV4 Jämtland och ÖP på sikt även får gemensam redaktion.

– Idag skickar ÖP och TV4 Jämtland varsin reporter till exempelvis presskonferenser. I framtiden kommer nog en enda reporter att göra jobbet åt båda redaktionerna. Arkiv, kompetens inom huset etc kommer då att kunna utnyttjas mer effektivt.

ÖP lägger ut nyheter på webben sedan 1995 och har cirka 3 500 unika besökare per dag. ÖP räknar med att webbsatsningen kommer att gå runt ekonomiskt om ungefär ett år.

Nyligen har ÖP även börjat nosa på webb-TV och enligt tidningsledningen är det en tidsfråga innan man sätter igång.

I en intern utredning skissar ÖP på en desk för webb-TV som är gemensam med den övriga redaktionen. Men i nuläget räcker inte pengarna och dessutom vill man avvakta tills bredband blivit allmän egendom.

Man prövar även ett nyhetsbrev som skickas ut till arbetsplatser mitt på dagen tillsammans med lunchtips.

En svårighet som varit större än Bosse Svensson räknat med är att få med alla journalister på de nya idéerna.

– Det är bland annat en åldersfråga.

Han berättar om en 20-årig projektanställd som ÖP hade över sommaren. Hon tog rörliga bilder för webben samt skrev för webben och papperstidningen. Trots att det fungerade förespråkar han inte multijournalister.

– Då får vi lokalredaktörproblematiken i kubik, det är för svårt att göra allt på en gång.

Snarare ser han en utveckling där de nuvarande stillbildsfotograferna även kommer att ta rörliga bilder medan skrivande journalister kanske måste arbeta även som TV-reportrar och där rörligheten mellan olika typer av journalistiska jobb blir större. I likhet med Kalle Jungkvist på aftonbladet.se tycker Bosse Svensson att många landsortstidningar varit dåliga på att hänga med i utvecklingen.

– Men nu är strukturförändringarna igång och jag möts idag med betydligt mindre skepsis från andra tidningsledningar jämfört med för några år sen. Mindre andratidningar kommer att få det jättetufft framöver och inom fem år tror jag att flera av dem har försvunnit.

sw@sjf.se

Nätet stjäl annonser från papperet

I kampen om annonsörerna börjar nu papperstidningarna på allvar känna av hotet från Internet. För fyra år sedan var reklaminvesteringarna på nätet i stort sett noll. I år väntas nätreklamen ta drygt sex procent av reklampengarna.

Tredje kvartalet i år investerades för första gången mer reklam på internet än i fackpressen. För att hänga med i kampen om annonspengarna på Internet har svensk dagspress investerat i storleksordningen hundratals miljoner kronor på olika webbprojekt.

– För ett år sedan hade vi ett 20-tal dagstidningar som kunder. I år har antalet fördubblats, berättar Sören Andersson, VD för Citygate AB som bygger upp Internetbaserade tjänster åt tidningarna.

De allra flesta redaktionella nätsatsningar går med förlust och ingen vet ännu om det är rätt väg att gå. En del pratar om att man måste hoppa på tåget innan det är för sent.

– Det blir allt svårare att ta fullt betalt för tidningen och annonsmarknaden är osäker. Därför vill vi ha ett finger med överallt i det som framöver kan ge nya intäktskällor, säger Lasse Johansson, innehållsdirektör på Östgöta Correspondenten.

På många håll måste tidningssajternas besökssiffror upp rejält om annonsörerna ska bli intresserade. Även medelstora landsortstidningar med ambitiösa hemsidor har bara några tusen läsare per dag.

Men antalet växer och för de större dagstidningarna är tillväxten kraftig. Enligt mätföretaget MMXI hade gp.se i oktober 162 000 unika besökare under hela månaden vilket är en ökning med 28 procent jämfört med samma period året innan. Sydsvenskan.se redovisade 76 000 unika besökare under oktober, en ökning med tolv procent. Alla är dock inte övertygade om att det är värt att kliva ombord på webbtåget. Anderkoncernen, som ger ut bland annat Nya Wermlands-Tidningen, satsar inte alls på Internet.

– Det går inte att ta betalt på nätet och vi vill inte bjuda på tidningen, säger Staffan Ander, chefredaktör på NWT.

Han tror inte alls att papperstidningen är särskilt illa ute.

–När TV kom sa man att folk skulle sluta läsa böcker men så blev det ju inte. Jag tror att dagspressens upplagorna kommer att stabilisera sig. Internationellt sett har vi legat på en väldigt hög nivå, nu sker en anpassning till siffror som gäller i omvärlden.

sw@sjf.se

Stora landsortstidningar satsar stort

Journalisten kontaktade några av de mer framåtsatsande landsortstidningarna för att höra vad de har på gång.

* Östgöta Correspondenten (corren.se): Lägger kontinuerligt ut egna nyheter och TT-nyheter. Har ambitionen att i framtiden starta webb-radio, webb-TV och nyheter för wap. Corren är även med i ett experiment där nyheter ska levereras på elektroniska läsplattor hem till folk. Hade 83 000 unika besökare i oktober, en ökning med 77 procent sen oktober 1999.

* Upsala Nya Tidning (unt.se): Erbjuder läsarna information för wap och handdator, bl a nyheter, lunchguide och kalendarium. Prövar video via webben och diskuterar webb-TV samt webb-radio.

* Norrköpings Tidningar (nt.se): Lägger kontinuerligt ut nyhetsartiklar. Har under hösten gjort försök med webb-TV och planerar för dagliga nyhetssändningar. Planerar på sikt att starta webb-radio.

* Västerbottens-Kuriren (vk.se): Lägger ut nyheter i stort sett dygnet runt. Lanserar en nöjessajt för Umeå samt bokportal för studentlitteratur. Har chatt för läsarna. Tittar på möjligheten att distribuera rörliga bilder, webb-TV och webb-radio. Lägger ut (streamar) sin radiostation Radio Rix på webben. Håller på att utveckla egna tjänster för wap. Hade i oktober 230 000 träffar på sajten vilket är en fördubbling på ett år.

* Göteborgs-Posten (gp.se): Uppdaterar nyheter en stor del av dygnet. Läsarna erbjuds nyttosajter för bl a bostad, jobb och resor där man t ex kan läsa om resmål. Ska starta portalfunktioner för bl a e-post. Testar wap-tjänst. Överföring till handdator finns sen tidigare.

* Sundsvalls Tidning (stonline.se): Har nyligen dragit igång nyhetssändningar i Radio Guld, som ska läggas ut på webben. Hela Radio Guld streamas sedan länge. Kommer nästa år att börja testa webb-TV med nyheter. Textarkivet ska bli en betaltjänst på nätet. Läsarna ska erbjudas information via mail, wap, Palm Pilot, Pocket PC mm.

* Nerikes Allehanda (nerikes.se): Uppdaterar nyheter kontinuerligt. Har ljud och rörliga bilder på webben. Distribuerar nyheter via wap och snart även via handdator. Har 8 000 unika lokala besökare per dag, en ökning med 60 procent på ett år.

Fler avsnitt
Fler videos