”Metoo var som en ‘perfect storm’”

Medieforskarna Tina Askanius (Malmö universitet) och Jannie Møller Hartley (Roskilde universitet) har i en jämförande vetenskaplig studie gått igenom hundratals artiklar för att kunna jämföra den svenska och danska bevakningen av Metoo-rörelsen som drog igång hösten 2017. Deras studie visar att Metoo fick ungefär fyra gånger så mycket uppmärksamhet i de största svenska tidningarna som i Danmark. I Sverige lyftes frågan oftast på nyhetsplats, med uttalanden från svenska politiker, medan danska tidningar framför allt skrev om Metoo på kultur- och åsiktssidorna.

Varför gjorde ni den här studien?
– Metoo var som en ’perfect storm’ om man som vi är intresserade av komparativa perspektiv på sociala rörelser och medier. Vågen svepte över världen precis samtidigt och ändå så landade den på så himla olika sätt i olika nationella kontexter. I Sverige fick Metoo ju en enorm genomslagskraft – kanske ett av de länder i världen där debatten och påföljderna blev som mest omfattande. Däremot har man ju sagt, lite på skoj, att Metoo – efter att har svept över hela världen – kom till Danmark och dog, menar Tina Askanius.

– Och om du som vi har en fot på både sidor av Öresundsbron och följer nyhetsflödet i både länderna så var verkligen så det kändes de där första månaderna hösten 2017 – vi hade två helt olika samtal. Det var just denna upplevelse av skillnader och likheter i debatten som vi ville undersöka och klargöra empiriskt.  

Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan bevakningen i Danmark och Sverige?
– Helt kort: att det skrevs väldigt mycket mer om Metoo i Sverige jämfört med Danmark och att Metoo i större utsträckning blev en nyhetsfråga i Sverige jämfört med Danmark. Vi ser också att den starkt kritiska eller negativa inramningen av Metoo som fenomen var störst i Danmark och att det samtidigt i denna kritiska del av rapporteringen i Danmark fanns en övervikt av manliga skribenter och källor.

– Den andra delen av studien som vi fortfarande jobbar på och som bygger på en intervjustudie med journalister och debattörer i både länder försöker vi förklara, kontextualisera och historisera de skillnader vi identifierade i denna studie.

En slutsats verkar vara att medierna följer den rådande politiska debatten i ett land, och att Danmark där jämställdhet är en mer marginaliserad politisk fråga därför hade mindre bevakning och mer kritisk bevakning?
– Journalister och journalistiska praktiker och nyhetslogiker är inte oberoende och opåverkade av den bredare offentliga debatten och de politiska kulturer som de rör sig i. Nyhetsrummet är på många sätt en avspegling av samhället och de strukturer som präglar det.