Gå direkt till textinnehållet

Medierna satsar på pedagogik inför EU-valet

Flera medier startar speciella  EU-sajter för att öka kunskapen om EU.  Med pedagogik och folkbildning försöker medierna förklara för svenskarna vad valet till EU-parlamentet handlar om. Det svåra är att vara konkret.

När svenska folket den 7 juni väljer sina representanter i Europaparlamentet hoppas många att fler ska delta än i valet 2004 då bara 38 procent av svenskarna röstade, mindre än hälften så många som brukar rösta i riksdagsval.
Lena Mellin, politisk reporter och chef för Aftonbladets samhällsredaktion tycker att det är svårt att förklara för medborgarna varför EU-valet är angeläget för dem.
– De flesta har dålig kunskap om hur det fungerar och många har förlegad kunskap. En annan svårighet är att man inte kan koppla ihop valet med att en ny regering eller styrelse ska bildas. Vi får berätta vad ledamöterna kan och vill uträtta.


För valet har betydelse
. Lena Mellin påpekar att ledamöterna i parlamentet har fått större inflytande och kommer att få än mer inflytande om och när Lissabonfördraget träder i kraft. Hon menar att ledamöterna ­ibland till och med kan ha större inflytande än svenska ministrar.
– De enskilda riksdagsmännen är mer maktlösa, i riksdagen viner partipiskan hårdare.
Valet till Europaparlamentet är samhällsredaktionens viktigaste fråga månaden före valet, men Aftonbladet satsar ändå inte lika mycket som inför ett riksdagsval.
– Till riksdagen väljer vi 349 personer samtidigt som vi väljer landstings- och kommunfullmäktige. I EU-valet handlar det trots allt bara om 18 personer.
Enligt Lena Mellin får politikerna till en del skylla sig själva för att kandidaterna för många framstår som anonyma.
– Partierna har ett ansvar för att de inte mer för fram sina kandidater och låter dem berätta om vad de gjort och vilka stora frågor som kommer upp i parlamentet de närmaste åren.
Enligt Jan Axelsson, programdirektör för SVT nyheter och sport, vill Sveriges Television nå så många som möjligt och ge väljarna underlag så att de kan ta ställning i valet.


Axelsson har svårt
att uttala sig om vilket ansvar medierna hade för att valdeltagandet blev lågt vid förra valet till Europaparlamentet.
– Men medierna har nog varit mer aktiva än politikerna. Vi har inte underbevakat valet tidigare heller. Ett riksdagsval är mera handfast och det finns tydligare regionala kopplingar. Frågorna är närmare människorna, även geografiskt. I EU-valet är abstraktionsnivån  högre. Det är svårt att ha lokala EU-valsdebatter.
SVT satsar stort, men ger inte EU-valet lika mycket resurser och utrymme som vid ett riksdagsval.
– Jag hävdar ändå att vi har höga ambitioner, säger Jan Axelsson.
Förutom fortlöpande bevakning i de fasta nyhetsprogrammen sände SVT den 17 maj en Europadebatt med de fem riksdagspartiernas parlamentsledamöter.
Programmet Korrespondenterna gör fyra specialsändningar om valet och Sverker Olofsson har sänt ett Plus Europa från Strasbourg för att ta reda på vad som händer med konsumentfrågorna i EU.
SVT 24 Direkt sänder ett antal debatter från Bryssel och Strasbourg och magasin med svenska och utländska parlamentariker.
SVT strävar efter att hitta nya former för interaktivitet och har öppnat en EU-sajt på Youtube i ett försök att bredda sig och intressera unga för valet. SVT uppmärksammar dessutom EU-valet stort på webben. Den 4 juni sänder SVT slutdebatten med de kandidater som toppar listorna för de partier som i dag är representerade i parlamentet.


Även Skånska Dagbladet
har startat en EU-sajt, vars syfte är att öka kunskapen om EU och få fler att rösta.
TTELA började planera för be­vakningen ett par-tre veckor innan man sparkade i gång den 7 maj, på dagen en månad före valet.
– Vi har diskuterat vilken nivå vi ska lägga oss på och kommit fram till att vi vill vara pedagogiska eftersom vi tror att det finns en brist på kunskap om vad EU-valet handlar om, säger redaktionschefen Marita Engqvist.
Det ska inte vara barnsligt skrivet, men ändå fungera som en skola.
– Det är svårt att vara lokalt konkret eftersom det inte finns några kandidater till parlamentet från vårt område. Risken är att vi utgår från att våra läsare inte tycker valet är intressant och att vi tar det som intäkt för att inte skriva om det. Men det ingår i vårt journalistiska uppdrag att informera läsarna om valet.
Tidningen har inte avdelat någon reporter för att skriva om EU-valet, utan nyhetschefen fördelar jobben efterhand som de kommer.
Göteborgs-Posten har valt att vara mycket instrumentell i sin EU-valsbevakning.
– Det är viktigt att visa på frågor där det finns en polarisering inom EU så att läsarna ser att det finns något att ta ställning till och vad det betyder om man lägger sin röst på ett parti i EU-valet, säger Eva Parkrud, redaktör på GPs ekonomi- och politikredaktion.
– Det är inte självklart samma sak att rösta i riksdagsvalet som att rösta till Europaparlamentet, eftersom olika partier där ingår i olika konstellationer inom parlamentet.
Två reportrar på GP har fokus på valrörelsen, men även andra gör inhopp. Också utrikesavdelningen uppmärksammar valet.
Eva Parkrud hade i mars ett första möte med utrikeschefen och bildchefen för att planera valbevakningen.
Avstamp för valbevakningen var lördagen den 9 maj.
– Vi kommer att vinkla på lokala kandidater och på hur  EU-parlamentets beslut påverkar de beslut som politikerna i Göteborg fattar.

Fler avsnitt
Fler videos