Mediebolagen i krisen: Schibsted mest utsatt
Affärsvärldens redaktionschef Anders Billing har räknat på hur stabila de nordiska mediebolagen är i den ekonomiska krisen. Schibsted ser darrigast ut, konstaterar han.
I senaste numret av Affärsvärlden har Anders Billing granskat de nordiska mediebolagen. Han konstaterar att mediekoncernerna har byggt upp ett skuldberg de senaste åren, vilket skapar problem när annonsmarknaden nu viker neråt kraftigt.
I artikeln har Anders Billing arbetat med nyckeltalet nettoskuld/ebitda. Det visar hur många års vinster (före avskrivningar) som krävs för att betala bolagens långfristiga skulder (minus likvida medel).
Sämst ligger Schibsted till med ett högst nettoskuld/ebitda på 2,34. Bonnier kommer tvåa med 1,77, Sanoma 1,43 och Stampen 1,03. För MTG har det inte funnits uppgifter så att nyckeltalet gått att ta fram.
Men vilka konsekvenser kan dessa skulder få för medieverksamheterna framöver?
– Det är inte nödvändigtvis så att den löpande likviditeten blir ett problem. Jag tror de flesta har väl inarbetade bankkontakter som gör att de kan lösa problem som dyker upp. Däremot kan de ha villkor på sina lån som gör att de måste göra något åt sina strukturer, med åtgärder som kan bli smärtsamma, säger Anders Billing.
Hur kan krisande mediebolag tvingas agera då?
– Antingen tar man in pengar via nyemissioner av aktier eller så säljer man av delar av verksamheten. För bolag som domineras av familjeägande kan det vara svårt att få in pengar från en nyemission, eftersom familjemedlemmarna kanske inte har nya pengar att stoppa in. Det är ofta lättare för börsnoterade bolag. Jag vet inte om till exempel dagstidningar kommer att tvingas slå igen, men däremot är det inte ganska lätt att tänka sig att krisen kan leda till en del ägarbyten.
