Lagen som bloggarna glömde
Den 22 oktober röstar riksdagen igenom avlyssningslagen som bloggarna glömde. Den gör det lätt för Säpo att avlyssna för tre nya brott. Lagen säger inte ett ord om att värna mediernas källor.
Det handlar om en lag som funnits nästan lika länge som FRA har spanat på radiotrafiken österut. En provisorisk spionlag från 1952 som har förlängts mer än 40 gånger.
Vid årsskiftet går tillståndet ut. Men nu förlängs den fyra år till för att sedan införas för gott. Utan att FRA-motståndarna på nätet och i riksdagen ens har uppmärksammat den. Det finns åtminstone två likheter med FRA-lagen. Den första är att Säpo får rätt att avlyssna och läsa mejl i ganska vida kretsar.
Det måste visserligen finnas en brottsmisstanke. Men man behöver inte vara misstänkt för särskilt allvarliga brott för att Säpo ska få koppla upp sig. Både lagrådet och regeringens egen utredare ville plocka bort brottet olovlig kårverksamhet. Men regering och riksdag behöll det.
Det har genom åren använts för att på bred front avlyssna såväl vänstern som högergrupper och miljörörelsen, vilket kritiserades kraftigt av säkerhetstjänstkommissionen 2002.
Nu kommer tre nya brottsmisstankar att läggas in i lagen som ger Säpo rätt att avlyssnas. Det är brott mot medborgerlig frihet, som att vänsterungdomar för oväsen så att inte högerextremister kan hålla torgmöte.
Det är finansiering av terrorgrupper, som att somalier i Sverige skickar hem pengar via terrorstämplade organisationer. Och det är statsstyrt företagsspioneri.
Den andra likheten med FRA-lagen är att det inte finns något som helst resonemang om meddelarfrihet och källskydd. Och flera brott som ger rätt till avlyssning är sådana som journalister kan göra sig skyldiga till i jobbet, som obehörig befattning med hemlig uppgift.
Men ingen har slagit larm. Inte bloggarna. Inte centerpartisten Johan Linander som drivit frågan om att redaktioner ska skyddas vid all avlyssning, inte bara buggning. Och inte vänsterpartisten Alice Åström som motionerat mot delar av den nya lagen.
Men du har inte reagerat mot att lagen krockar med meddelarskyddet. Varför inte det?
– Det är något vi har missat. Det borde lyftas, säger Alice Åström.
Börge Nilsson
Läs hela artikeln i nummer 23 av Journalisten, som kommer ut imorgon.
Gå till källorna
SFS 1952:98 – den ursprungliga spionlagen från 1952 som under nytt namn förlängs i fyra år till:
Lagrådsremiss från 10 april om den nya lagen som ska gälla från årsskiftet. Finns på:
Lagrådets utlåtande om lagrådsremissen:
Regeringens proposition (2007/08:163.) som ska tas i kammaren den 22 oktober 2008:
