Krav på ackreditering till riksdagen
Riksdagen vill registrera journalister för att de ska få rätt att komma in i riksdagshuset. Hur lång tid ackrediteringen kommer att ta är ännu oklart.
Riksdagen vill registrera journalister för att de ska få rätt att komma in i riksdagshuset. Hur lång tid ackrediteringen kommer att ta är ännu oklart.
I dag rör sig journalister i stort sett fritt i riksdagshuset sedan de visat upp sin presslegitimation för vakten. Men riksdagsstyrelsen har som ett led i arbetet med ett nytt säkerhetsskydd lagt förslag om att i framtiden kräva ackreditering i förväg.
– De id-kort som Journalistförbundet utfärdar är många och har långa giltighetstider. Man vet inte om de personer som bär dem verkligen är verksamma journalister längre, säger talman Björn von Sydow.
Enligt honom uppstår också problem för journalister som inte har presslegitimation utfärdat av förbundet, eftersom identifikationskort utställda av redaktioner inte håller måttet.
bryt
I riksdagen har man, enligt von Sydow, upptäckt att före detta journalister bedriver lobbyingverksamhet i lokalerna, och att en före detta journalist använt sin presslegitimation för att komma in i huset trots att syftet med besöket var att gå på anställningsintervju och personen därför borde ha väntat på att bli hämtad hos vakten.
Säkerhetsskyddet ska skydda mot brott som hotar eller rör rikets säkerhet samt terroristbrott.
På vilket sätt hotar journalister säkerheten?
– En del av säkerhetsskyddet är att ha koll på vilka som har tillträde till lokalerna, säger Björn von Sydow, som understryker att riksdagen även i fortsättningen ska visa stor öppenhet mot journalister och att de nya reglerna inte ska hämma deras arbete.
Huruvida en journalist på stående fot kan få en ackreditering är dock oklart. Efter registreringen fattar en tjänsteman ett beslut som ska gå att överklaga. Hur lång tid detta ska ta är ännu inte sagt.
– Min oro gäller de journalister som inte till vardags jobbar i riksdagen – deras rätt att faktiskt komma in i demokratins högborg, säger Henrik Brors, chef för politikredaktionen på Dagens Nyheter, som ser problem beroende på hur reglerna utformas.
bryt
Som exempel tar han reportern från Dalarna som med kort varsel vill ner och intervjua ”sina” riksdagsmän.
– Tar det ett dygn att få ackreditering är det helt oacceptabelt. Den sortens krav på planering överensstämmer inte med vanligt nyhetsarbete, säger Henrik Brors.
Mats Knutson, politisk reporter på Aktuellt, jämför med Europaparlamentet i Strasbourg, där journalister får ackreditering på fem-tio minuter.
Alternativt kan en redaktion i förväg begära ackreditering för alla reportrar som kan komma i fråga för riksdagsjobb, men att hålla ordning på vikarier som ofta byter arbetsplats kan bli ett hästjobb.
– Jag ser mest problem för dem som är nya i branschen, till exempel frilansar utan klart definierad uppdragsgivare. Vem ska bekräfta att de är verksamma journalister som behöver tillgång till riksdagen? undrar Mats Knutson.
Den nya lagen om säkerhetsskydd som riksdagsstyrelsen har lämnat till riksdagen har i sin tur hänvisats till konstitutionsutskottet. Om förslaget blir verklighet kan ackreditering krävas från och med 1 juli 2006.
ck@journalisten.se
