Konstverk på bild kan bli dyrt

Om ett konstverk förekommer i en dagsaktuell händelse är det okej att publicera ett foto av verket utan tillstånd. Därför kunde press och TV visa bilder av paret Feilers installation vid Historiska museet. Men när det är dags för årskrönikor måste medierna begära tillstånd.

Konstnärerna Gunilla Skiöld Feiler och Dror Feilers installation ”Snövit och sanningens vansinne” vid Historiska museet har väckt uppmärksamhet över hela världen efter att Israels ambassadör Zvi Mazel försökt stoppa visningen av verket. Bilder på installationen har publicerats i tidningar och TV-program.

Enligt lagen om upphovsrätt borde paret Feiler få ersättning varje gång som deras konstverk avporträtteras i medier. I lagtexten står det nämligen att återgivning och mångfald av konstverk inte får ske utan upphovsmannen tillstånd – och detta omfattar även fotografering.

Men det finns undantag. Det är tilllåtet att återge ett konstverk om det förekommer i en dagsaktuell händelse. Den organisation som håller reda på att medierna följer lagen och inte publicerar konstverk utan tillstånd är BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, som företräder ungefär 50 000 svenska och utländska konstnärer i upphovsrättsliga frågor.

– När Gunilla och Dror Feilers installation var i centrum för händelsen vid Historiska museet var det enligt upphovsrättslagen fritt att återge verket i samband med rapporteringen. Medierna behövde därmed inte inhämta något tillstånd från konstnärerna, säger Erik Forslund, jurist på BUS.

”Dagsaktuell händelse” är dock ett svävande begrepp. Erik Forslund vill inte precisera någon exakt tid eftersom det beror på själva händelsen och vilken typ av tidning bilden publiceras i.

– En månadstidning har inte lika stor möjlighet att behandla dagshändelser. Då får vi göra en bedömning att tidningen producerades under den månad som händelsen skedde, säger Erik Forslund.

Årskrönikor

Men då det blir dags för årskrönikor krävs det tillstånd från konstnärerna för att få publicera ett foto av ”Snövit och sanningens vansinne”.

Åke Sandström, ordförande för Svenskas fotografers förbund, SFF, är upprörd över hur användningen av fotografier på konstverk begränsas av om konstnären vill ge sitt tillstånd eller inte.

– Vi har målat in oss i ett hörn. Om en ambassadör förstör ett konstverk är det självklart att det ska kunna fotograferas och publiceras som en nyhetshändelse ett år, tre år efter att det har hänt, säger Åke Sandström.

Han är orolig för att om denna utveckling sprider sig till andra områden kan det även i framtiden bli svårt att fotografera personer som bär designade smycken, broscher eller kläder om upphovsmannen anser det vara ett konstverk.

Det finns dock en möjlighet att publicera bilder på installationen ”Snövit och sanningens vansinne” långt efter att intresset försvunnit från tidningarnas förstasidor och inte längre är en dagsaktuell händelse. Det är nämligen tillåtet att visa en bild av konstverket långt efter den aktuella händelsen om det i anslutning finns en ”analytisk text” om verket.

Paret Feilers installation kan alltså visas på bild i medier hur länge som helst om det rör sig om en debatt om verket.

– Man får läsa texten och bedöma från fall till fall om det är konstkritik. Tyvärr står det inte mycket skrivet i lagens förarbete om detta, utan det har utarbetats någon form av praxis, säger Erik Forslund.

Nedvärdering av bilden

Åke Sandström ser i denna tolkning en nervärdering av bilden, att den inte skulle kunna vara analytisk. Han anser att lagtexten i upphovsrättslagen inte ser bilden som en lika god kommunikatör.

I somras lade regeringen fram ett förslag på skärpning av upphovsrättslagen i enlighet med direktiv från EU. Delar av förslaget har gjort SFFs medlemmar oroliga. Föreningen anser att lagen kommer att göra det ännu striktare hur ett konstverk får avfotograferas. Enligt de regler som nu gäller går det att fotografera ett konstverk, om verket inte är huvudmotivet. SFF anser att förslagen om en skärpning av upphovsrätten gör att fotografer inte ens kan fotografera tavlor som hänger i bakgrunden – och som syns helt eller delvis– utan tillstånd.

I den promemoria som nu är skriven är TV och film undantagna från förslaget på hårdare regler.

– I Finland är även fotografier undantagna. Det vill vi också ha. Jag tycker att det är en inskränkning i yttrandefriheten om inte fotografer ska kunna fotografera vad och var som helst, säger Åke Sandström.

Den skärpta upphovsrättslagen skulle ha trätt i kraft den 1 januari i år, men har blivit försenad eftersom det är många remissinstanser som ska svara.

p(byline). PÄR JANSSON

pj@journalisten.se

De flesta större medieföretag har avtal som gör att de betalar en avgift till BUS, vilket gör att de kan publicera en valfri mängd verk av konstnärer under ett år. Priset varierar från några tusenlappar på en landsortstidning till 100 000-tals kronor på ett större medieföretag. För de flesta tidskrifter har betalningen lösts genom ett avtal mellan BUS och organisationen Sveriges Tidskrifter.

TV-kanal tvingas betala för bilder på ”brasa”

Den lilla kanalen TV Uppsala har krävts på 2 000 kronor av upphovsrättsorganisationen BUS för att de sänt för många repriser på skulpturer.

Det var i september förra året som TV Uppsala sände ett reportage från kulturnatten vid Uppsala slott. Bland alla de konstnärer som visade upp sina verk fanns några som jobbade med eld. TV Uppsalas reportage om kulturveckan gick i repris under flera veckor.

Några månader senare fick TV-kanalen en faktura från BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, på 2 000 kronor för att kanalen sänt för många repriser på konstnärernas eldskulpturer utan tillstånd. BUS ansåg att repriseringen av eldskulpturerna flera veckor efter kulturnatten inte kunde betraktas som en dagsaktuell händelse och därför krävdes det tillstånd.

– Det är konstigt att de ger sig på en liten, icke kommersiell kanal som sänder i den Öppna kanalen, säger Björn Egerth, som sitter i styrelsen för sändarföreningen TV Uppsala.

Han är orolig för att det i framtiden kommer att bli svårt för små och ideella kanaler att filma på offentlig plats om de måste betala för att kunna sända bilder på konstverk i repris.

Pär Jansson

pj@journalisten.se