Gå direkt till textinnehållet

Konkurrensen om frilansjobben har hårdnat

Tidningar sparar. Arvodena urholkas. Fler konkurrerar om färre jobb. Arbetsmarknaden för frilansfotografer har blivit kärvare.

Det har blivit svårare att enbart leva på dagstidningar. Frilansen måste leta efter uppdragsgivare utanför tidningsbranschen, eller söka stipendier om de vill göra bildreportage som tar längre tid än några dagar att göra. 

– Det är numera museum och kulturhus som köper in och ställer ut reportagebilder, inte tidningar. Dagstidningar anser sig inte ha råd eller plats för bildreportage. Det finns utställningsarvoden, men det är inte några större summor, säger frilansfotografen Joakim Roos.

Katarina Despotovic jobbade som frilans på 90-talet och gjorde sedan ett uppehåll, pluggade och gjorde annat, innan hon åter började fotografera för fem år sedan. Inte mycket har förändrats under tiden hon var borta.

– Prissättningen har inte följt med, utan ligger på samma nivå som för tio år sedan, i vissa fall ännu lägre. Tidningar ska betala enligt BLFs rekommendationer. Man måste vara en hård förhandlare för att få vad man har rätt till, säger Katarina Despotovic.

De rekommenderade arvodena tar inte hänsyn till erfarenhet. En frilans har ingen löneutveckling som en anställd. Det är samma lista uppdragsgivaren går efter oberoende om frilansen har jobbat ett par år eller 20 år.

Som ordförande för Bildleverantörernas förening, BLF, har Johan Främst märkt att tidningarna sparar in på bildinköp, samtidigt som tillgången på bilder aldrig varit så stor. Läsare skickar in bilder till tidningar och bildbyråer erbjuder mängdrabatt.

– Köparen ser att det går att pressa priserna. Frilansfotograferna kommer i underläge eftersom tidningarna vill köpa bilder så billigt som möjligt. Att pressa bildpriserna kan inte vara lösningen för tidningarna som redan har sparat hårt på bildbudgeten, säger Johan Främst.

 

Läs hela reportaget i senaste numret av Journalisten i vår app, e-tidning eller pappersupplagan.

Fler avsnitt
Fler videos