Kongressens hetaste frågor
Varje kongress har sin stora fråga. År 2002 var det visstids-eländet, år 2000 den journalistiska kvaliteten. Vilken fråga som dominerar på årets kongress återstår att se. Journalisten listar de fem hetaste kandidaterna.
Varje kongress har sin stora fråga. År 2002 var det visstids-eländet, år 2000 den journalistiska kvaliteten. Vilken fråga som dominerar på årets kongress återstår att se.
Journalisten listar de fem hetaste kandidaterna.
* 5: Förbundets ekonomi
Sedan förra kongressen har Journalistförbundet drabbats av flera ekonomiska bakslag. Sedan det upptäckts att tidigare avsättningar för pensionsåtaganden varit otillräckliga blev resultatet en kraftig förlust i bokslutet 2002: drygt fyra miljoner större än beräknat, vilket tvingade förbundet att tära på det egna kapitalet. Det fick man göra även 2003, sedan bland annat revisorerna krävt att 2,8 miljoner i upphovsrättsmedel ska reserveras. I fjol, då flera stora investeringar genomfördes, bland annat i den nya webbportalen som skulle möjliggöra ombudsval via Internet, undveks förlust enbart genom försäljning av fonder, vilket gav en reavinst på 12,5 miljoner. Totalt har den löpande verksamheten gått back med 21,3 miljoner under perioden 2002-2004 och i budgeten för 2005 räknas med ytterligare ett kraftigt driftsunderskott, på preliminärt 4,2 miljoner.
Några konkreta åtgärder för hur ekonomin ska förbättras finns inte med i styrelsens förslag i ekonomiska frågor – dessa väntas först i den rapport som en intern arbetsgrupp ska presentera för den nya styrelsen i höst. Däremot finns en motion, från klubben på Siftidningen, om att tillsätta en ny arbetsgrupp, ”med öppna ögon och viss distans till ledningen”, för en mer grundlig ekonomisk genomgång, med slutrapport senast våren 2007. Bakom motionen finns en vilja att sänka medlemsavgifterna; något som också klubben på Dagens Industri vill. I styrelsens ekonomiska förslag ligger avgifterna oförändrade – och med tanke på det kärva ekonomiska läget är det kanske inte sannolikt att det ska bli några sänkningar. Men räkna med livlig diskussion om den svajiga förbundsekonomin.
* 4: Visstidsfrågorna
Situationen för de visstidsanställda började debatteras på allvar redan på kongressen 2000 och vid den senaste kongressen var det vikarierna som stod totalt i centrum. Det gjorde de även i kollektivavtalsförhandlingarna med framför allt public service-arbetsgivarna SRAO, där det var visstidsfrågan som gjorde att förhandlingarna var snubblande nära en öppen konflikt.
Även i år lär visstidsfrågorna få stort utrymme, som den första kongressdagens stora debattämne. Nästan vart tredje kongressombud nämner visstidseländet som en av de viktigaste frågorna för kongressen. Det finns också tio motioner i ämnet, liksom ett detaljerat förslag från förbundsstyrelsen med ett tolvpunktsprogram för hur visstidsfrågorna ska drivas fram till nästa kollektivavtalsomgång 2007. I förslaget står bland annat att förbundet ska ”initiera och genomföra mer synliga opinionsbildningsinsatser var tredje månad”. Mottot för kampanjen är att ”det är progressivt att kräva fler fasta jobb” – något som går rakt emot utvecklingen inom till exempelvis public service, där ledningarnas uttalade ambition är att kraftigt minska andelen fast anställda.
* 3: Lönepolitiken
Upphovsrätt och visstidsfrågor har fått stort utrymme i de senaste två avtalsrundorna och lär få det även framöver, men helt klart är att många ombud och klubbar också vill öka trycket i lönefrågorna. Hela 14 motioner till kongressen handlar om lönepolitiken och lika många om övriga anställningsvillkor. Lönerna, framför allt lägstalönerna, frilansarvodena och löneutvecklingen för anställda med många år i yrket, finns också med bland de tre frågor som kongressombuden listar som de allra viktigaste för kongressen att behandla. Flera klubbar är kritiska mot löneutfallet efter det att den så kallade lönetrappan och 94-procentsregeln togs bort i början av 90-talet.
Förbundsstyrelsen har lagt fram ett underlag för en lönepolitisk diskussion, som ska debatteras på torsdagsmorgonen, och föreslår kongressen att besluta om att tillsätta en brett förankrad lönepolitisk utredning, som grund för nästa kollektivavtalsförhandlingar. Räkna med massivt stöd för det, men med het debatt kring sakinnehållet i en del av de inkomna motionerna.
* 2: Förbundets framtid
Den kanske hetaste kongresshandlingen har ännu inte nått ombuden, utan distribueras först på plats ute på Djurönäset, som underlag för den debatt som ska inleda sista kongressdagen. Det är styrelsens diskussionsunderlag om medlemskapets gränser, som fastslår att förbundet har ”såväl ideologiska som ekonomiska skäl” att fundera över vem som ska få vara medlem i förbundet och om kriterierna för medlemskap bör bli mindre strikta.
Tidigare arbetsgrupper och kongresser har varit väldigt restriktiva när det gäller kraven på vilka som ska få gå med i förbundet, men i en situation där medlemsantalet sjunker kraftigt och där 1 400 yrkesverksamma medlemmar beräknas gå i pension fram till 2010 konstaterar arbetsgruppen bakom rapporten att läget i dag är ett annat.
Men rapporten handlar inte bara om medlemskriterier, utan också om förbundets framtid i ett bredare perspektiv. Tre olika scenarier skissas för framtiden: ett där förbundet är ett renodlat journalistförbund, ett där förbundet är en del av ett allmänt tjänstemannaförbund och ett där förbundet bildar ett nytt medieförbund, eller åtminstone en ”mediekartell”, med olika yrkesgrupper på medieområdet.
Tillsammans med ett antal motioner om bland annat medlemsrekryteringen, medlemsvården och ett eventuellt samgående med Sif, samt ombudssynpunkter om de dubbla rollerna som yrkes- och fackförbund, finns här underlag för en framtidsdiskussion med ordentlig sprängkraft.
* 1: Det fackliga engagemanget
Till kongressen kommer 111 ombud. Om man utgår från att de själva röstade i ombudsvalet var det bara 825 medlemmar därutöver som deltog i valet, medan 14 568 röstberättigade avstod att rösta.
Valfiaskot blev en väckarklocka för många och ledde dels till en rad motioner om hur förbundet ska kunna öka det fackliga engagemanget och stärka interndemokratin, dels till utspel från förbundsledningen om att klimatet för fackligt arbete blivit allt kärvare och att det är en förklaring till att färre orkar engagera sig. I det här numrets enkät anger en stor del av ombuden det fackliga engagemanget som den viktigaste kongressfrågan.
Den kanske mest kontroversiella motionen, om att hela kongressen bör skjutas upp till i höst som en följd av det låga valdeltagandet, ligger som första beslutspunkt efter presidieval och spikande av dag- och arbetsordning. Att motionären skulle få gehör för sitt förslag tror ingen, men frågan om engagemanget lär fortsätta att prägla debatten, under alla de tre dagarna.
* Bubblare
Frilansfrågorna – och framför allt huruvida de försenade motionerna från Frilans Riks ska behandlas av kongressen. Dessutom: styrelsevalet, upphovsrätten, MBL, kollektivavtalets giltighet utomlands och situationen för organisationspress och offentligägda medier.
mj@journalisten.se