Klimatbevakning på paus under pandemin

När pandemin slog till i mars ställde de flesta medier om sina redaktionella prioriteringar. Coronakrisen trumfade ut det mesta, inklusive klimatkrisen. På TV4 släppte nyhetsredaktionens vetenskapsreportrar klimatbevakningen för att helt och hållet ägna sig åt pandemin under våren.

– Nu i höst har vi åter höjt fokus på klimatbevakningen samtidigt som vi självklart har pandemin i vår vy. Men eftersom nyhetsläget inte är helt normalt så är vi inte på helt normal nivå när det gäller klimatbevakningen, konstaterar TV4s nyhetschef Fredrick Malmberg.

Expressen upplöste på försommaren sin sex journalister starka klimatredaktion, efter att förra hösten ha försäkrat att den ambitiösa satsningen var långsiktig. Två av tidningens profilerade klimatreportrar har lämnat Expressen, och ersätts i nuläget inte av specifika klimatreportrar. Övriga har flyttat till gräv- och politikgruppen.

Annons

– Coronaorganisationen gäller fortsatt tills vi vet mer, dels om coronan, dels om klimatjournalistiken blir lika stark på det här sättet. Organisationen gör att färre jobbar enbart med klimat men ska leda till att vi sammantaget gör lika mycket klimatjournalistik eller mer eftersom fler skriver klimat. Om det inte lyckas att jobba på många håll samtidigt får vi tänka om, säger Expressens redaktionschef Magnus Alselind.

– Vi gick in i förra hösten med planen att en specialredaktion var den rätta vägen, nu får vi en jämförelse med hur det fungerar att använda olika kompetenser. Än så länge upplever jag att vi har hållit produktionen uppe, men vi måste ju bli bättre, inte stå stilla. Vi utvärderar under resten av 2020.

Alselind understryker att klimatbevakningen nu ligger på hela Expressen, och att tidningen fortsatt gör mycket klimatjournalistik.

– Jag tycker det är rimligt att vi i den akuta coronakrisen jobbar annorlunda med stort fokus där, men tror att vi kommer göra mer journalistik om klimat framöver, inte mindre. Andra medier behöver också bli bättre, säger Magnus Alselind.

Svenska Dagbladets klimatreporter Peter Alestig fick inledningsvis släppa klimatet och fokusera på pandemin, liksom hela redaktionen, men släpptes ganska fort tillbaka till klimatbevakningen.

– Jag tycker nog att klimatdebatten har fortsatt, varken politik eller den allmänna opinionen har släppt bollen och klimatdebatten har integrerats i coviddebatten, när stödpaket till flyg- och bilindustrin diskuterats, säger Peter Alestig.

– Det är klart att vi fått en till kris att tänka på, det kan bli mindre fokus på klimatet. Men läsarintresset är fortsatt väldigt stort, och jag känner starkt stöd från ledningen. Vi har behövt justera vissa satsningar men inte släppt frågorna.Även på andra håll på redaktionen börjar klimatfrågan dyka upp mer och mer.

Borås Tidnings klimatreporter Jan Lindsten har fått fortsätta ägna sig helt åt klimatet genom hela pandemin, men pandemin har definitivt påverkat BTs klimatjournalistik, menar han. Till exempel behövde en stor planerad klimatserie skjutas på framtiden.

– Dels behövde vi distansera oss rent fysiskt, fotarbetet blev svårt. Dels var det svårt att lansera en sådan serie i det uppdrivna nyhetsflödet kring corona, där det inte gick att fokusera på så mycket annat, menar Jan Lindsten.

På Sveriges Radios Vetenskapsradion har klimatbevakningen däremot gått oskadd genom vår och sommar.

– Vi har haft kvar samma resurser på klimatbevakningen genom hela pandemin med vår redaktion i redaktionen på Vetenskapsradion Klotet. Dessutom har Sveriges Radio sedan tidigt i våras en klimatkorrespondent, Marie-Louise Kristola, som är knuten till oss på Vetenskapsradion och Ekot så vi har i själva verket stärkt vår bevakning av klimatet, berättar nyhetschefen Lars Broström.

Läs mer: Borås Tidnings klimatreporter Jan Lindstens i debattartikel på Journalisten: Låt inte klimatskeptiker styra.