Kinesiskt lagförslag hotar Hongkongs yttrandefrihet
Pekings planer på att införa en nationell säkerhetslag i Hongkong kan medföra allvarliga inskränkningar i Hongkongs redan fallande press- och yttrandefrihet, varnar Reportrar utan gränser.
I förra veckan kom beskedet att Kinas nationella folkkongress lägger fram ett förslag på en kontroversiell säkerhetslagstiftning i Hongkong. Många befarar att säkerhetslagen kan betyda allvarliga inskränkningar i Hongkongs relativa självständighet gentemot fastlands-Kina, och i helgen demonstrerade tusentals Hongkongbor mot förslaget.
Hongkongkännaren Tim Rühlig vid Utrikespolitiska institutet säger till Dagens Nyheter att allvarliga inskränkningar för civilsamhället kan vänta om Peking gör allvar av sina planer.
Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser vill att lagförslaget skrotas.
– Lagen ska inte gå igenom, säger RSFs svenska ordförande Erik Halkjaer.
Hur kan yttrandefriheten påverkas om lagen blir verklighet?
– Nationell säkerhet kan användas som argument av kinesiska myndigheter för att rättfärdiga attacker på journalister. Det står i lagen att man vill förebygga och straffa utländska aktiviteter i Hongkong med syfte att ingripa i Kinas inre angelägenheter. Det kan myndigheterna använda när man griper journalister.
Press- och yttrandefriheten är redan allt mer trängd i Hongkong. Sedan 2002 har Hongkong fallit 62 placeringar i RSFs årliga pressfrihetsindex, från plats 18 till plats 80.
– Redan förra året var det många attacker på journalister och gripanden i samband med bevakningen av protesterna i Hongkong. Det är ett brott mot Hongkongs lagar idag, även om få övergrepp lagförs. Med en ny säkerhetslag skulle det inte ens finnas en teoretisk möjlighet att dra poliser inför rätta, säger Erik Halkjaer.
Han konstaterar också att det lagförslag som förra året skapade massdemonstrationer i Hongkong var betydligt mildare än den säkerhetslag som nu föreslås av Peking.
Under coronapandemin har konfrontationerna mellan polis och demonstranter vaknat till liv igen, och utsända journalister har blivit utsatta. Den 10 maj attackerades till exempel ett flertal journalister, enligt RSF.
– De tvingades sätta sig på marken, blev pepparsprejade i ansiktet och polisen avbröt deras inspelningar.
Hur ska man se på att Hongkongs ledare Carrie Lam försäkrar att grundläggande mänskliga rättigheter inte ska påverkas av lagen?
– Det kanske hon tror. Men det finns många länder i världen där den här typen av lagar använts på det sätt vi varnar för, även om det på papperet ser ut som att de riktar sig mot terrorister. Som lagstiftare måste man vara noggrann, säger Erik Halkjaer.
