Journalistförbundet kräver ny medieutredning
Journalistförbundet kräver att Marita Ulvskog omgående tillsätter en bred parlamentarisk medieutredning.
Journalistförbundet kräver att Marita Ulvskog omgående tillsätter en bred parlamentarisk medieutredning.
Kravet på en medieutredning framfördes vid en uppvaktning av kulturministern förra onsdagen. Förbundet vill att utredningen ska ta ett brett grepp om mediernas och journalistikens roll och uppgifter i ett en medievärld som förändrats drastiskt sedan den senaste stora pressutredningen 1972 och dess revidering 1994.
– Demokratin kräver det. Vi måste få ett tydligt besked om vad samhället ska ha journalistiken till, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Marginalisering av journalistiken
Agneta Lindblom Hulthén är djupt oroad över det hon kallar ”journalistikens marginalisering”. En allt hårdare ekonomisering av medieföretagen har lett till allt kärvare villkor för den ambitiösa journalistiken, vilket snabbt får mycket drastiska effekter, menar hon.
– Ett sådant exempel är informationsklyftan i samhället. Den visar att journalistik håller på att bli en lyx för medel- och överklassen. Därför är det viktigt med en utredning som för upp detta till en allmän debatt.
– Det demokratiska samhället får bestämma sig: tycker det att journalistiken och medierna inte har någon annan status än vad vilken annan näringsverksamhet som helst har, då får vi ta konsekvenserna av det. Eller så bestämmer sig samhället för att det här med att granska, informera och hålla debatt fortfarande är viktigt – och då får vi slå fast det och värna möjligheten att åstadkomma det.
Tyst i debatten
Agneta Lindblom Hulthén ser det som ett stort problem att det råder så stor tystnad i den allmänna debatten om vad som sker på medieområdet.
– Det förs en bra debatt i branschtidningar som Journalisten och Pressens Tidning och i program som Vår grundade mening. Men det är till största delen en debatt för branschen. Vi måste få till stånd en bredare debatt och få upp villkoren för journalistiken, i dess samhällsgranskande, demokratiska roll, på agendan.
Andra frågor som bör beröras i utredning är presstödet, upphovsrätten, mediemångfald och alternativa ägarformer. Ägarkoncentrationen i medierna är en fråga som Agneta Lindblom Hulthén fortfarande vägrar se som en död fråga.
– Vi är unika i Sverige som inte har någon lagstiftning på det området. Andra demokratier har en sådan. Och vi kan ha en förhoppning om att det som hänt i Tyskland, efter Kirch-koncernens fall, kan skapa ett nytt intresse för frågan.
Försämrade arbetsvillkor
Men utredningen bör också fokusera på den journalistiska vardagen.
– Det finns allt mindre utrymme för journalistik på redaktionerna i dag. Arbetsvillkoren försämras, med det enda syftet att ägarna ska tjäna mer pengar. Det är vansinnigt.
Detta gäller, i allt högre grad, även public service, menar hon.
– Det alltmer utbredda användandet av produktionsbolag hotar själva tanken med public service. Man kringgår lagen om anställningsskydd, skapar förfärliga förhållanden för de anställda – och förlorar möjligheten till kontinuitet och en egen uthållig produktionsapparat. Jag vill inte att mina skattepengar, mina licenspengar ska användas till detta. Och jag vill inte att det ske utan att folk är medvetna om vad som sker.
Vill ha snabb utredning
Agneta Lindblom Hulthén vill inte ha en ”maratonutredning”, som sitter i flera år, utan en snabb och intensiv belysning av problematiken.
-Forskningen finns, det är bara att lyfta upp den på debattagendan och fatta beslut därefter.
