Journalistförbundet i protest mot avlyssningslag
Journalistförbundet har idag uppmanat alla riksdagsledamöter att rösta nej i omröstningen om FRA-lagen den 17 juni. - Lagen är katastrofal, värre än IB. Den hotar rättssäkerheten och drabbar källskyddet, säger Journalistförbundets vice ordförande Arne König.
Den 17 juni 2008 röstar Riksdagen om Försvarets Radioanstalt att utan domstolsbeslut avlyssna telefonsamtal och ta del av mejltrafik. Under en tid har flera organisationern och enskilda opinionsbildare argumenterat mot lagen, bland annat i nätverket ”Stoppa FRA-lagen”. Journalistförbundet är nu i färd med att uppmana alla riksdagsmän att säga nej till lagförslaget, som också fått kritik från remissinstanserna Lagrådet, Säpo och Rikspolisstyrelsen.
– Lagen är katastrofal för rättssäkerheten och källskyddet, säger Arne König, vice ordförande i Journalistförbundet.
Är det frågan om ett I.B. 2.0?
– Snarare ett I.B i kvadrat. Det kan bli en stat i staten. Lagen blir också en gummiparagraf där man i efterhand kan komma att utveckla och skräddarsy nya tillämpningsområden. Lagförslaget hotar allas integritet, betonar Arne König.
I brevet till riksdagsledamöterna skriver Journalistförbundet:
”/…/lagförslaget skjuter långt över målet och utgör ett hot både mot den personliga integriteten och mot pressfriheten.”
Försvarets radioanstalt, FRA, är en myndighet som gör militär och civil signalspaning som ska stödja landets säkerhets-, utrikes- och försvarspolitik. FRA uppger själva att avlyssning redan skett under längre tid, och i en modern utformning nu bör få lagstöd. På myndighetens hemsida står: ”FRA har bedrivit spaning mot icke-militär utländsk trafik sedan andra världskriget. Denna icke-militära trafik har genom åren givit betydelsefulla underrättelser för den svenska regeringen.”
Signalspaningen om vilken det nu röstas innebär att elektronisk kommunikation till och från Sverige filtreras och där meddelanden väljs ut via vissa kombinationer av sökord. Telefonsamtal, fax, e-post och SMS kan avlyssnas. De som varit förutseende nog att kryptera sin eposttrafik kommer dock inte att fångas in.
FRA menar också att spaningen i praktiken bara kommer att drabba utlandskommunikation som hotar rikets säkerhet, och framför allt förberedelser till terroristbrott.
Opinionsbildaren Henrik Alexandersson har på sin blogg tagit upp argument som rör relationen mellan FRA och journalistiskt arbete:
”För det första är meddelarskyddet som bortblåst. För det andra krävs bara ett diskret samtal från FRA för att en städpatrull skall hinna före journalisten. Eller någon med en hemligstämpel. I namn av rikets intressen. För det tredje blir det lätt att bygga sociogram över medias kontaktnät. Om en tipsare ringer från Bryssel och berättar för en journalist om fiffel med EU-bidrag, om politiker som spelar dubbelt visavi riksdagen och EU, om ett statsråd som gått på bordell eller om pågående förhandlingar där svenska intressen offras – vad tror du kommer att hända då? Telefonsamtalet passerar garanterat rikets gränser…” skriver Alexandersson.
På sin hemsida har FRA tagit upp en rad påståenden och klargöranden om lagförslaget. En filtrering av denna sidan via orden ”källskydd” och ”meddelarskydd” visar dock att inget av dessa frågor tas upp och inget av orden nämns.
Ingvar Åkesson, FRAs direktör, meddelar via sin sekreterare att myndigheten inte vill kommentera frågan före omröstningen i riksdagen.
