Gå direkt till textinnehållet

Journalisternas makt har ökat

Journalisternas makt har ökat och det finns ett starkt samband mellan vissa politisk partiers framgångar och motgångar i valrörelser och den bild medierna ger av partierna. Partidemokratin har ersatts av en ”mediekrati”. Det är några av slutsatserna i en ny bok om mediernas makt i svenska val.

Bakom boken Mediekratin står forskarna Kent Asp och Johannes Bjerling vid Göteborgs universitet. Den kanske viktigaste slutsatsen i boken som sammanfattar 30 års vetenskapliga studier om nyhetsmediernas roll i tio valrörelser är att politikens medialisering har förändrat förutsättningarna för den representativa demokratin.

Politikerna har anpassat sig till medielogiken och följden är att journalisterna upplevs ha större inflytande över den politiska dagordningen än vad de politiska partierna, regeringen, departementen, riksdagen, myndigheter, näringsliv, intresseorganisationer och folkrörelser har. Kontakten mellan väljarna och politikerna sker via medierna, i stället för via partierna.

I valet 1979 stod politikerna för 73 procent av aktörsframträdandena och journalisterna för två procent. 2010 var motsvarande andelar 54 respektive 19 procent.

Dessutom visar boken att det finns ett direkt samband med S, M, FP och Cs valresultat och den bild som medierna ger av partierna.

I en artikel på DN Debatt på tisdagen skriver författarna: ”Att journalister avgör svenska val är självfallet en förenkling, men de empiriska resultat som nu sammanställts för samtliga de tio val som ägt rum under de senaste 30 åren visar att mediebilden i betydande grad förklarar de förändringar i partisympatier som äger rum under själva valrörelsen. Det är på så vis som journalisterna kan påverka valutgången.”

Författarna beskriver utvecklingen som en övergång från en partidemokrati till en ”mediekrati”, men konstaterar att den utvecklingen inte behöver innebära en sämre sorts demokrati.

Medan mediekratin är en mer lyhörd styrelseform än partidemokratin och därför anpassar sig bättre efter väljarnas behov, så medför mediekratin sannolikt att ett långsiktigt agerande i folkets intresse försvåras eftersom den har ett kortsiktigt perspektiv där medborgarnas omedelbara behov ska tillgodoses och mediekratins politiker ofta jagar kortsiktiga opinionsframgångar.

Undersökningen visar också att Ekot och Nyheterna har haft den mest balanserade bevakningen i genomsnitt, medan de borgerliga har behandlats något mer gynnsamt i Rapport, Aktuellt och Dagens Nyheter.

Fler videos
Fler avsnitt