Gå direkt till textinnehållet
Åsa Larsson (bilden är ett montage.)
Foto: Källkritikbyrån

“Intresset för källkritik har ökat”

Källkritikens dag När fungerar den digitala källkritiken och när gör den inte det? Det är temat för Källkritikens dag. I år har också de övriga nordiska länderna anslutit och arrangerar flera olika evenemang under dagen.

Åsa Larsson är ansvarig utgivare och redaktör för Källkritikbyrån som är en av arrangörerna av Källkritikens dag den 13 mars.

– Vi startade Källkritikens dag den 13 mars, tre år efter att vi hade startat Viralgranskaren. Då var det ett grepp för att skapa uppmärksamhet kring frågan och få till en öppning kring att man kunde pyssla med det på egen hand i skolor och på bibliotek.

Åsa Larsson var med och grundade Viralgranskaren på Metro för tio år sedan.

Annons Annons

– När Metro gick i konkurs fortsatte vi under egen flagg med Källkritikbyrån. På tio år har väldigt mycket förändrats i världen. Särskilt när det gäller hur folk förhåller sig till saker de ser på nätet.

Viralgranskaren startade som en reaktion på att det började sprida sig konstiga historier på nätet.

– Medierna brydde sig inte riktigt om de historierna, det togs inte på allvar eftersom det hände på nätet. Det var som att skriva om rykten på bygden, man visste inte hur man skulle förhålla sig till det rent publicistiskt.

Intresset har ökat och människors medvetenhet har höjts, som en följd av pandemin och andra kriser och krig.

– Då var det väldigt viktigt att vara medveten om desinformation. Människor har genom de här händelserna lärt sig källkritik på nätet för att man varit tvungen.

Men det gäller att vara medveten om hur bedragares metoder ser ut i förväg, enligt Åsa Larsson.

– Folk tror att de är väldigt duktiga på det. Men det kan ändå vara väldigt nära att man trycker på en länk man inte borde trycka på. Och när AI kom in i bilden fick vi alla börja tänka till och vi blev medvetna om hur bra vi egentligen var på att se att det var AI-genererade bilder.

Det kan också vara svårt att få unga, som använder sig av till exempel Chat GPT för att få svar på frågor, att fatta att en del svar kan vara rätt och andra fel.

Nu har det mer blivit en fråga om metoderna för kunskapsframtagning, säger hon.

– Hur vet vi någonting? Hur vet vetenskapen någonting? Hur vet läraren någonting? Hur vet jag att jag kan tro på det här mediet för det mesta men också förstå att det gör fel ibland. Och förstå att det här andra mediet är det något lurt med. Det är färdigheter som alla måste ha hela tiden.

När Viralgranskaren startade var frågan om källkritik på nätet relativt underbevakad, säger hon.

– Nu tittar vi in i en ny osäker tid och där kommer man verkligen behöva förstå sig på de sociala medieplattformarna, folk lägger väldigt mycket pengar på att hamna högst upp i flöden eftersom det är det som betyder något i vår tid.

För journalister har uppgiften alltid varit att göra världen begriplig och inte bara rapportera och referera, menar hon och säger att kritiken mot journalister ofta är att de är för mycket av ”generalister”.

– Faktagranskning är en del av journalistiken men faktagranskare som grupp har ett specifikt mål med sina granskningar, de kollar om saker och ting verkligen stämmer. Journalister behöver vara försiktiga med att dra egna slutsatser, men har samtidigt fått kritik för att skapa en falsk balans där man ställer någon som kan väldigt mycket om ett ämne mot någon som inte kan särskilt mycket. Journalister behöver fördjupa sina kunskaper om det de rapporterar om, vi måste lära oss jättemycket för att kunna rapportera på ett relevant sätt.

Åsa Larsson tycker att makten över att det ska kunna bli så bra som möjligt ligger på medieföretagen.

– Om de kan ge journalister en möjlighet att vidareutbilda sig och fördjupa sig i ämnen under en längre tid så kan det bli bra.

Källkritikens dag är ett evenemang som riktar sig till de som är extra intresserade av digital källkritik och informationskunnighet. Evenemanget hålls digitalt och är gratis.

– Det finns skolor och bibliotek som högtidlighåller dagen, det kommer att hända saker på flera olika ställen, vilket är jättekul.

En annan glädjande sak är att övriga nordiska länder från och med i år arrangerar Källkritikens dag, säger hon.

– Det har ju varit ett svenskt evenemang länge. Nu har den nordiska organisationen Nordis anslutit till evenemanget. På nordishub.eu listas olika evenemang som kommer att äga rum både digitalt och fysiskt på Källkritikens dag.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt

Senaste numret