Journalister försiktigare än allmänheten med namn

Journalister anklagas ofta för att sätta folk vid skampålen. Men fick allmänheten bestämma skulle betydligt fler hängas ut.

Undersökningen från JMG visar att publiken oftare än journalistkåren säger ja till att publicera namn på brottslingar.

Var tredje svensk tycker att namnet på en fifflande småföretagare kan offentliggöras men endast en av tio journalister håller med. Bara när det gäller samhällets absoluta toppar, exempelvis statsråd, har journalisterna en hårdare hållning än folk i gemen. Inställningen bland de båda grupperna är ungefär densamma som för tio år sedan.

Annons

Hur bör man då göra med brotts- och olycksoffer? Ska namn publiceras eller ej? Bland journalisterna har det under det senaste decenniet skett en klar förskjutning mot en mer restriktiv hållning. Identiteten på till exempel personer som dött i en bussolycka tycker allt fler ska hållas utanför rapporteringen.

Terrorhot kan motivera särskild hänsyn

I vissa situationer är journalistkåren beredd att ta särskilda hänsyn vid utformningen av en nyhet. Det gäller i synnerhet om man riskerar att spela en terroristgrupp i händerna, om en enskild kan få problem på sin arbetsplats eller om en polisutredning av narkotikabrott kan gå om intet.

Betydligt mindre hänsyn tycker journalisterna att man bör visa om nyheten gör att en mindre ort förlorar sin enda industri eller om det egna mediet riskerar att tappa i publik eller upplaga.

De etiska reglerna har journalisterna enligt egen uppgift allt lättare att följa jämfört med för tio år sedan.

De regler som är svårast att efterleva är rekommendationerna att visa ovana intervjuobjekt särskild hänsyn, att låta intervjuade få veta hur deras uttalanden ska återges, att ge credit samt att beakta upphovsrätten för foto och citat.

STAFFAN WOLTERS

sw@sjf.se