Jillian C York: ”Folk missförstår yttrandefriheten”

I dag tisdag är Jillian C York huvudtalare under lunchpasset på Internetdagarna 2012, som arrangeras av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur). Journalisten fick en intervju med Jillian York på förmiddagen.

Hon är chef för San Francisco-baserade International Freedom of Expression på Electronic Frontier Foundation, en organisation som kämpar för att upprätthålla yttrandefriheten på internet.

– Jag är orolig över utvecklingen i vissa länder. I Kina, Syrien, Vietnam och Thailand förföljs och åtalas bloggare. Censuren är omfattande i dessa länder, och trenden är att den skärps, säger Jillian York.

– Däremot finns det ett par goda exempel, varav Tunisien nog är det viktigaste. Tunisien har gått från en hårt kontrollerad och begränsad internettillgång till total öppenhet. Än så länge.

Det är inte bara statlig censur som kväver yttrandefriheten på nätet, anser hon.

– Den antimuslimska film som skapade kravaller i delar av världar förbjöds av flera länder, bland andra Saudiarabien. Där vände sig myndigheterna själva till domstol för att kräva censur. Men i två länder valde Google på egen hand att stoppa filmerna: Egypten och Libyen. Det är första gången Google själva har bestämt vad människor ska få se och inte se, och kritiken har varit massiv.

– Facebook är egentligen ännu värre. De har förbjudit fotografier på kvinnor som ammar, vilket inte alls är känsligt i Europa eller större delen av världen utanför USA. Man har samtidigt inte förbjudit förintelseförnekelse, som är förbjudet i delar av Europa. Det är helt enkelt en väldigt amerikansk censur som Facebook använder sig av. Personligen tycker jag att man inte ska censurera någonting förstås, säger Jillian York.

– Det enda svaret på dåliga yttranden, är fler yttranden, inte färre.

Hon ser två starka trender på internet just nu: copyright och hädelser. I det förstnämnda fallet har fler och fler länder börjat införa och följa de hårda amerikanska copyrightlagarna – vilket leder till ökad censur på internet.

Hon tror att hädelseproblematiken på internet kommer att växa. Genom provokativa videor kan man starta våldsamma upplopp och konflikter. Det har redan lett till ökade krav på censur och på att genom lagstiftning skydda vissa grupper från hat. Som till exempel det svenska förbudet mot hets mot folkgrupp.

– Det är helt fel väg att gå. Börjar vi skydda grupper, kommer vi att behöva utöka antalet grupper. Till slut kommer vi att tvingas skydda pedofiler från hatiska yttranden.

– Släpp fram alla idéer, så kommer de bästa att stiga till ytan, säger hon, men ångrar sig snabbt:

– Det finns ett undantag, och det är den amerikanska valrörelsen. Där är det inte de bästa idéerna som stiger till ytan.

Hon har öppet kritiserat den amerikanska antimuslimska filmen som startade upplopp i flera länder i Afrika och Mellanöstern. Hon välkomnade The Guardians beslut att sparka kolumnisten Joshua Treviño som skrivit hatfyllda tweets. För dessa uttalanden har hon fått kritik från personer som anser sig stödja yttrandefriheten.

– De påstår att jag försöker begränsa yttrandefriheten. Det är absurt. Många människor, särskilt i USA, har helt missförstått yttrandefriheten. Alla människor ska ha en laglig yttrandefrihet, men alla har samtidigt ett ansvar för sina egna yttranden. Man kan aldrig kräva att andra ska hålla med, eller ens tycka att det var bra att man yttrade sig. Och ingen har rätt att få betalt för att sprida förryckta yttranden i mainstream media.

– För förespråkare av yttrandefrihet är det särskilt viktigt att kritisera yttranden som man inte håller med om. Det stärker yttrandefriheten om dåliga uttalanden och dåliga idéer får hård kritik.

Hon nämner som exempel Brigitte Bardot som har fällt ett par kommentarer som kan betraktas som rasistiska.

– Varför ska jag lyssna på henne, eller uttala mitt stöd för henne? Och varför måste alla medier i världen återge hennes synpunkter?

Jillian C York har följt och studerat internetanvändningen i arabvärlden, och det finns enorma skillnader mellan länderna. I Bahrain har 88 procent tillgång till nätet, i Jemen mindre än fem procent.

– Marocko är särskilt intressant. 50 procent är läskunniga och 45 procent har internettillgång. Det innebär att nästa alla som kan läsa använder nätet. Det riskerar förstås att polarisera landet ytterligare, mellan dem som har och dem som inte har.

Den arabiska revolutionen har ibland också beskrivits som en revolution för sociala medier.

– Man ska komma ihåg att Egypten och Tunisien haft en oerhört stark bloggosfär i tio år innan den arabiska våren kom. Internet och de sociala medierna spelade en roll i revolutionen, men online communityn var redan etablerad, säger Jillian York.