”Jag tror inte det sitter ondsinta jävlar på redaktionerna”
Andelen kvinnor som får synas och höras i svensk nyhetsrapportering är fortsatt låg. ”Det här är ett demokratiproblem”, säger medievetarprofessorn Gunilla Jarlbro.
Två tredjedelar av alla personer i svensk nyhetsrapportering är män. Könsgapet ökar med stigande ålder: i åldersgruppen 65-80 år är bara var fjärde person i nyheterna kvinna, och i åldersgruppen 50-64 år är 28 procent kvinnor. Sex av tio experter i nyheterna är män.
Det visar rapporten Rättvisaren, som bygger på en undersökning av Kantar Sifo och som sammanställts av Mediekompaniet. Undersökningen bygger på 3 000 nyheter på svenska mediers sajter, vid 11 olika datum i år.
Gunilla Jarlbro är professor i Lund och har länge forskat om hur kvinnor och män representeras i medierna.
Varför är det ett problem att kvinnor är underrepresenterade i nyhetsbevakningen?
– Det är ett demokratiproblem. Medierna är en del i det offentliga samtalet. Då är det viktigt att alla medborgartyper: kvinnor, män, gamla, unga, kommer till tals. Det är viktigt för demokratin, säger hon.
Hon konstaterar att Rättvisarens resultat ligger i linje med vad liknande undersökningar visat de senaste åren.
– Det är copy paste, det händer ingenting. Hur världen ska tolkas och vad som är viktigt ses i hög grad genom de medelålders vita männens glasögon. Jag är inte konspiratorisk och tror att det sitter ondsinta jävlar på redaktionerna, det här är ren slentrian. Det går till exempel alltid att hitta en kvinnlig expert om man tänker efter lite.
Men många svenska redaktioner har uppdaterat sina expertlistor och räknar kvinnor och män i sin rapportering. Hur kommer det sig att man inte kommit längre?
– Jag har gett ut en bok om genusmedveten journalistik, en handbok för redaktioner, den blev ingen kioskvältare direkt. Men så här: det räcker inte att räkna – om man inte gör något av resultatet. Om man mäter, ta lite tid att diskutera. Hur blev det här, hur kan vi ändra det här? Att räkna är inte allt, man måste också titta kvalitativt på sin journalistik. Vilka bilder av kvinnliga och manliga politiker väljer man, till exempel?
Kan tidsbrist på redaktionerna vara en förklaring?
– Det är klart att det påverkar. Men då måste ledningen hitta nya rutiner. Detta är en ledningsfråga. Ska vi göra en god journalistik måste det här ges tid. Alla led på en redaktion, från högsta ledning, måste fatta och tycka att det här är viktigt. Eldsjälarnas tid är förbi.
Hur representativ är undersökningen, tycker du som forskare? Den bygger på bara 11 datum under 8 månader i år.
– Jag tycker att den är välgjord. Siffrorna stämmer väldigt väl överens med annan forskning som bygger på andra urval. I den globala undersökningen Who Makes the News tittar man bara på en enda nyhetsdag.
