Gudomlig journalistik

Religion var under lång tid bannlyst från nyhetsmedier. Tro ansågs vara något privat och gavs litet utrymme. Men det har skett en attitydförändring. Livsåskådningsfrågor har fått en pånyttfödelse.

En fråga som Alf Svensson ofta fick under årets valkampanj var om han trodde på att Jesus kunde gå på vattnet.

Många reportrar har svårt att förstå sig på personer som är kristna eftersom journalistiken ofta kräver rationella förklaringar. Därför är det lätt att troende banaliseras.

Okunskap om religion leder också lätt till att journalister vidareförmedlar fördomar och schabloner om de stora världsreligionerna, som att muslim är synonymt med beslöjad kvinna, hindu med heliga kor, buddhist med Dalai lama och kristen med Jesus promenad på vattnet.

– Ett möte mellan journalistik och teologi vore bra. Journalister borde fråga sig själva vilken människosyn de har då de skriver. Ingen är helt objektiv utan styrs av sina värderingar och samhällsuppfattning, säger Helle Klein, Aftonbladets politiska chefredaktör.

Hon anser att samhällsjournalistiken är dålig på att fånga upp de existentiella frågorna och önskar en mer reflekterande journalistik, en journalistik som tar upp frågor om människovärdet.

Brist på bra tidningar

Musikern och skribenten Tomas Andersson Wij var med om att starta tidningen von Oben som kom med sitt första nummer för en månad sedan. Han anser att det råder brist på bra tidningar i Sverige som tar de existentiella frågorna på allvar. I en introduktion till tidningen skriver han och ansvarige utgivaren Sven-Gösta Holst att den som är intresserad av flugfiske har sex tidningar att välja på i en välsorterad pressbutik. Men då det kommer till de frågor som berör oss alla, de existentiella frågorna, är utbudet skralt.

– Det är egentligen märkligt att vi måste starta en tidning som von Oben. De frågor som vi ställer borde finnas med i all journalistik, säger Tomas Anderson Wij, som vill att det existentiella borde genomsyra allt som skrivs, även politik, ekonomi och kultur.

Tomas Andersson Wij tror att journalister känner ett större motstånd inför andliga frågor eftersom medier är så fixerade vid fakta och att det ska finnas logiska förklaringar till allt. – Journalistiken är präglad av denna rationalitet. Det märks inte minst på att nyheter har så enormt hög status inom medierna. När vi erkänner att människan inte enbart är en driftmaskin utan även en andlig varelse kommer det att få betydelse för hur vi skriver. Bakom många samhällsproblem, exempelvis sjukskrivningar, tror jag att det finns en andlig problematik, en brist på mening och helighet. Människans livsvillkor låter sig inte enbart beskrivas med ett nyttospråk, säger Tomas Andersson Wij.

Många journalister skyller mediernas ointresse att skriva om existentiella frågor på Ingemar Hedenius, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet på 50-, 60-, och 70-talet. Han fick stor betydelse för svenskarnas inställning till religionen, att den inte hör hemma i ett modernt samhälle.

– Det växte upp en generation som ansåg att livsåskådning inte var något som intellektuella skulle syssla med, vilket fick till följd att dessa frågor förpassades bort från medierna, säger Dag Tuvelius, tillträdande projektledare för Sveriges Televisions livsåskådningsredaktion.

Svenska Dagbladet hade nyligen en artikelserie om Ingemar Hedenius och hur han lyckades sekularisera Sverige. I mitten på 40-talet skrev Hedenius flera artiklar i Dagens Nyheter mot kyrkan och kristendomen som samlades i boken Tro och vetande. Hedenius ansåg att vi endast bör tro på sådant som det finns förnuftiga skäl att hålla för sant. Trosfrågor var inte något som rationella och moderna människor sysslade med, ansåg han. Kristendom var mera ett kulturarv och av ingen betydelse för ett modernt samhälle. Det var en tidsfråga innan religionen skulle gå sotdöden till mötes och kyrkorna förvandlas till kulturminnesmärken.

Studerade teologi

När Helle Klein i unga år blev troende blev föräldrarna oroliga och gav henne ett exemplar av Hedenius Tro och vetande för att få henne på andra tankar. Professorns argument bet dock inte på Helle Klein och hon studerade teologi vid Lunds universitet.

Tomas Andersson Wij anser att Hedenius ande i viss mån fortfarande svävar över det svenska samhället. Han anser att det under lång tid funnits en motsättning mellan att vara intellektuell och troende, en gränsdragning mellan tro och vetenskap, förnuft och känsla.

– Religionen kastrerades och ersattes av rationalitet. Makthavare trodde länge att alla samhällsproblem skulle kunna avskaffas med hjälp av teknik, tillväxt och politiska reformer. Lycka kunde maximeras genom ekonomisk tillväxt och religionen förvisades från det offentliga till det privata. Nu ser vi att det inte går. Rationaliteten kan hjälpa oss med mycket, men inte med livets mening och döden. De flesta erkänner i dag att verkligheten är mera komplex än så, att linjalen inte kan mäta allt, säger Tomas Andersson Wij.

Men det har skett en attitydförändring de senaste åren. Medierna visar ett större intresse för att ta upp existentiella frågor och journalister vågar öppet erkänna att de har en tro.

Elisabeth Sandlund var under mer än 25 år ekonomireporter på Svenska Dagbladet. I vuxen ålder blev hon troende. Hon anser att journalister kan ha svårare att bejaka en livsåskådning eftersom de är vana vid att analysera och hålla en viss distans till de ämnen de skriver om.

– Det ligger i journalistikens väsen att man ska iaktta, betrakta och inte delta. Det höll mig borta från kristna tron under lång tid, säger Elisabeth Sandlund, som i dag arbetar som redaktionschef på Kyrkans Tidning.

Hon tycker sig se att det på senare tid blivit mera accepterat att skriva om livsfrågor i allmänhet och kristen tro i synnerhet. Ämnet uppfattas inte längre som esoteriskt flum som kan förpassas till speciella sidor. Denna attitydförändring har mycket med new age och det andliga sökandet att göra, som hade ett uppsving i slutet av 90-talet, tror Elisabeth Sandlund. Efter ett tag tröttnade folk på kristallterapi, spåkort och aromatiska oljor och började leta efter djupare svar på frågan om livets mening. Invandrare, som oftare är tydligare i sin tro, kan också ha påverkat svenskarnas inställning till religion.

– Det har blivit legitimt först att söka, och kanske nu också att finna. Detta har fått genomslag i medierna. När Bibelsällskapet presenterade en undersökning om hur folk läser Bibeln blev det ett över tio minuter långt inslag i SVT24. Samma utrymme skulle de inte ha fått för ett antal år sedan, säger Elisabeth Sandlund.

Minskat engagemang

Det ökade intresset för livsfrågor kan också ha med att det politiska engagemanget minskat. Det tror Mats Svegfors, tidigare chefredaktör på SvD och numera landshövding i Västmanland. Medlemskapet i de flesta partier minskar. I senaste valet var det endast runt 80 procent som röstade. Människor tror inte längre att politiken allena kan förklara och förändra deras livssituation.

– Politiken har blivit svagare, på gott och ont, och istället har livsåskådningsfrågor kommit tillbaka, säger Mats Svegfors.

Han anser att det är bra om journalister har kunskap om existentiella frågor eftersom det politiska samtalet likväl som livsfrågorna handlar om vilket samhälle vi vill ha i framtiden.

Även den 11 september har påverkat intresset för religion och vilken betydelse den har för vår världsbild. Svenska journalister blev medvetna om att religion fortfarande spelar en central roll för många människor. De som utförde terrordåden påstod sig ha gjort det av religiös övertygelse och USAs president George Bush uppmanade till ett heligt krig.

Intresset för existentiella frågor märks även genom att de program och tidskrifter som tar upp dessa ämnen fått större uppmärksamhet.

Den 26 oktober startar exempelvis Sveriges Televisions nya aktualitetsprogram om livsåskådning: Himmel och Jord. Första programmet kommer bland annat att ta upp judisk identitet i Sverige. Ett återkommande tema i programmen är att reportrarna testar andliga upplevelser som exempelvis muslimsk fredagsbön, kristen gudstjänst, katolsk bikt och kristallterapi.

Ett annat exempel är Nya Dagen som ökat sin upplaga med 2 000 exemplar på ett år – den högsta procentuella ökningen bland svenska tidningar enligt Tidningsstatistik ABs senaste halvårsmätning, eller 11,5 procent.

– Jag vet inte om ökningen beror på att de andliga frågorna uppmärksammas mera eller om vi gör en bättre tidning. Vi har i alla fall märkt av ett ökat intresse för vår tidning och vad vi skriver om, säger Daniel Grahn, Nya Dagens chefredaktör.

Tidningen Junia, som kallar sig Sveriges första kristna kvinnotidning, får sju nya prenumeranter varje dag. Det är den enda kristna tidningen som går att köpa i Pressbyråer.

Helle Klein på Aftonbladet får störst respons på sina ledare då hon låter politik och existentiella frågor mötas.

– Det tolkar jag som att det finns ett behov av att vara hel som människa, till både kropp och själ.

Webbkyrka

De populäraste chattsidorna på aftonbladet.se var de som handlade om livsåskådning och filosofi. Så hårt var trycket på sajten att Aftonbladet startade en webbkyrka och bjöd in präster, imamer och rabbiner att svara på läsarnas frågor.

Sveriges Radios program Filosofiska rummet har sedan starten för några år sedan en stadig lyssnarskara på hundratusentals människor. Sedan finns Människor och Tro som i många år i sina program tagit upp religion som ett samhällsfenomen.

– Mitt intresse är den kraft religionen har på människor och politik, en kraft som vi är dåliga på att uppmärksamma, säger Louise Velander, producent och programledare för Människor och Tro.

Även Dag Tuvelius, som är en av dem som ligger bakom Himmel och Jord, tycker sig se ett ökat intresse för livsåskådning.

– Denna trend blev tydlig under 90-talet eftersom sökandet uppmärksammades i medier. De flesta tidningar med självaktning har i dag sidor där livsfrågor tas upp, säger Dan Tuvelius.

Han tycker sig också se att det skrivs på ett mer nyanserat sätt om tro och livsåskådning än förr. Tidigare var det ytterligheter som togs upp av medier. Det kunde röra sig om Maranata, Livets ord eller kvinnoprästmotståndare. Orsaken var att det saknades en kontinuitet i bevakningen av livsåskådningsfrågor vilket ledde till en fokusering på konflikter.

– Det vore som om ekonomijournalister endast skulle skriva när det är börskrasch, men inte före eller efter. När journalister ges tid och har erfarenhet av att bevaka livsfrågor blir det bättre journalistik, säger Dag Tuvelius.

Människor och Tro var tidigt ute och uppmärksammade islamofobin i västvärlden, innan terrorattackerna den 11 september, och intervjuade Fadime Sahindal innan debatten om hedersmord kom igång.

Att Sverige är ett sekulariserat land tror Dag Tuvelius har varit till gagn för livsåskådningsjournalistiken.

– Den har fått slåss för sitt berättigande och det har tvingat fram en hög kvalitet.

Bland journalister har det länge funnits en brist på kunskap om islam, vilket lett till schablonbilder och fördomar om muslimer, anser Mehmet Kaplan, presstalesman för organisationen Sveriges unga muslimer. Artiklar illustrerades ofta med bedjande anonyma män eller beslöjade kvinnor. Men den 11 september kom att förändra bilden av islam i svenska medier.

– Efter terrorattackerna tvingades muslimerna träda fram i medierna och besvara journalisternas frågor – och det har vi tjänat på. Det har blivit en mera nyanserad bild av muslimer och islam. Nu talar journalister med muslimer istället för om dem. Ju fler muslimer som förekommer i medierna och får tala om sin tro desto öppnare blir debatten. Det är också viktigt att muslimer förekommer utan att deras religion tas upp, säger Mehmet Kaplan.

Ökad kunskap

Han tror att journalisternas ökade kunskap om islam har gjort att muslimer inte längre är lika misstänksamma mot medier. Journalister är numera uppmärksammade på att deras texter inte längre kan innehålla schablonbilder.

Efter terrorattackerna upplät Expressen under en vecka sin debattsida till Sveriges unga muslimer. Det var ett unikt tillfälle för dem att förklara sin religion och tro.

– Expressen uppmanade oss att grunda en dagstidning för muslimer. Ledarskribenten PM Nilsson ansåg att det skulle vara nyttigt för Sverige och för oss själva. Vi är inte där ännu, men kanske i framtiden. Problemet är att det i dag finns få muslimska journalister. Muslimska studenter föredrar klassiska statusyrken som läkare, jurist eller ingenjör. Jag tror att de påverkats av sina föräldrar vars bild av journalister från hemlandet inte är positiv. Många kommer från länder där medier är propagandaorgan för makthavare, säger Mehmet Kaplan.

Det finns en uppsjö av tidningar knutna till samfund eller som ges ut av kyrkoförsamlingar. Den journalistiska kvaliteten är mycket blandad. Många av dem fungerar mer som informationsblad till församlingsmedlemmar. Det finns dock några som har höga journalistiska ambitioner och som skriver om existentiella frågor på ett sätt som även berör icke troende. Ett bra exempel är tidskriften Trots Allt som funnits i tio år.

– Vi som jobbar med tidningen har en kristen övertygelse i botten, men vi prackar inte på andra vår tro. Vi lyssnar och lär oss själva. Vi är nyfikna, grunden för all god journalistik, säger Magnus Sundell, Trots Allts chefredaktör och tillägger att många av deras läsare är de som har en tro men som inte känner sig hemma i något samfund.

Trots Allt kallar sig en facktidning för kristen tro, livsåskådning och andlighet. Men den är inte underdånigt vördnadsfull inför ämnet utan tar ut svängarna ordentligt och kan ha allt från en analys av andligheten i Star Wars-filmerna till filosofiska resonemang kring egoismen inom religionen.

I år har Trots Allt intervjuat Tomas di Leva som berättat om Jesus, politik och medmänsklighet, den brittiska musikern Mike Scott, grundaren av bandet Waterboys, som talat om musikens läkande kraft, den etiopiske löparen Haile Gebre Selassie, rapparen Dogge Doggelito som förklarat sin egen ”deal” med Gud, troende hårdrockaren Magnus Rosén i bandet Hammerfall som berättat att det inte finns någon motsats mellan hårdrock och andlighet, och Mark Levengood som förklarat varför han är kristen.

Magnus Sundell har på senare tid märkt ett ökat intresse och respekt för tidningen. Kändisar som i andra medier är förtegna om sin tro är öppnare när de möter Tros Allts skribenter.

– Vi låter dem vi intervjuar tala till punkt. Det gäller att behandla såväl ämnen som människor man skriver om med värme och respekt. Snabbhet och andlighet går inte ihop. Vissa tycker att våra texter ibland blir för långa och tunga. Men vi har en annan ambition än att bara underhålla. Vi vill att texterna ska tas på allvar, säger Magnus Sundell.

Pär Jansson

pj@sjf.se

Från präst till journalist

Katrin Laine tycket att det är skönt att slippa ha svar på alla frågor och numera bara ställa dem. Under tio år jobbade hon som präst i svenska kyrkan innan hon skolade om sig till journalist.

Katrin Laines första kontakt med journalister var som nyutexaminerad präst för 15 år sedan då hon fick sin första tjänst som pastor. Vad hon minns var att reportrarna inte verkade ha speciellt stor kunskap om kyrka eller livsåskådning. Frågorna var på en rätt ytlig nivå, samma sorts moralfrågor som konfirmander ställer.

Som präst tyckte hon att kyrkan levde på en undanskymd plats i samhället och inte lyckades komma ut och ta plats i den offentliga debatten. Nu som journalist inser hon att det kanske inte enbart var journalisternas fel att kyrkan ibland blev styvmodigt behandlad i medierna.

– Det är lätt att skylla på medier, att det är deras fel att kyrkan inte får någon uppmärksamhet. Men kunskapen om hur tidningar fungerar är bristfällig bland präster. Kyrkan inser inte att den måste ha något att säga för att journalister ska bli intresserade, säger Karin Laine.

Det var med lättnad hon lämnade prästyrket, som kändes alldeles för förutsägbart. På sina 27-åriga axlar bar hon århundraden av traditioner, ritualer och förväntningar. Hon kände sig aldrig bekväm i rollen.

Några planer att återvända till prästyrket har hon inte. Möjligen då för att predika, för det var just intresset för ord, att kommentera bibeltexter, hitta ord som ger tröst eller glädje som lockade henne till journalistiken.

– Journalistiken känns mera öppen och mindre förutsägbart. Det är upp till dig att skapa din identitet som journalist, säger Katrin Laine.

Jobbar som redigerare

För två år sedan blev hon klar med sin journalistutbildning vid Ljungskile folkhögskola. I dag har hon ett vikariat som redigerare på tidningen Broderskap.

Hon tycker att det känns skönt att inte länge behöva ha svar på alla frågor. Församlingen förväntar sig att prästen ska vara allvetande och förklara allt från meningen med livet till det mest triviala.

– Som journalist är det precis tvärt om. Nu är det jag som ställer frågorna. Det känns skönt att ha bytt position. Genom att ställa frågor får man en djupare kunskap om samhället.

Men Katrin Laine har även haft nytta av sin prästutbildning i sitt arbete som journalist. Förutom kunskap om teologi och kyrkan har hon erfarenhet av att samtala med människor om svåra personliga upplevelser. Hon är van att tala med människor i förtroende, som präster ofta gör.

– Jag blir inte generad eller känner att jag är ute på djupt vatten när någon tar upp existentiella frågor.

Det enda negativa med journalistiken tycker hon är att man lätt blir utnyttjad.

– På stora redaktioner är man bara en utbytbar enhet. Som präst blev jag istället nästan ihjälälskad. Som journalist måste man varje dag bevisa sin duglighet eftersom det är så många som slåss om de få jobb som finns.

pär jansson

Guds ord finns numera på Internet

Det är framför allt via radio, TV och Internet som svenskarna kommer i kontakt med Bibeln. Forskare talar om att det i dag råder en ”mediereligiositet”.

Antalet personer som regelbundet läser Bibeln har inte ökat i jämförelse med för 20 år sedan. Däremot har sättet på vilket man läser Bibeln förändrats. Tidigare var en vanlig bibelläsare en församlingsmedlem som gick till kyrkan och slog upp ett kapitel. I dag kommer en majoritet i kontakt med Bibeln genom medier. De ser på TV-gudstjänster, lyssnar på andakter i radion, läser en bok där författaren citerar Bibeln, går på teater som anspelar på kristna motiv, köper CD-ROM eller surfar till bibelsajter på Internet.

Det visar en undersökning som gjorts av Anders Sjöborg, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet. Undersökningen Bibeln i nya medier är beställd av Bibelsällskapet.

I undersökningen frågades tusen personer på vilket sätt de kommer i kontakt med Bibeln. Närmare 70 procent svarade via radio och TV. Det var en minoritet som öppnade Bibeln och aktivt läste.

– Kretsen av personer som kommer i kontakt med Bibeln har ökat tack vare medier. Det förekommer i dag en mediereligiositet, säger Anders Sjöborg.

Han har även låtit unga surfare som söker sig till sajten www.bibelsajten.nu svara på en enkät. Även där visade det sig att en majoritet inte var knutna till något samfund utan det var nyfikenheten och intresse för existentiella frågor som gjorde att de besökte sajten.

Enligt Anders Sjöborg är den ökade individualismen i samhället orsaken till den förändrade bibelläsningen. Sökandet efter livets frågor görs numera privat.

– Tidigare var Bibeln församlingens och kyrkans bok. I dag förhåller vi oss till Bibeln på ett annorlunda sätt. Man kan läsa Bibeln för poesins skull, för att den innehåller moraliskt uppbyggliga berättelser, ger etisk vägledning eller för att den är en del av vårt kulturarv, säger Anders Alberuis, generalsekreterare i Bibelsällskapet.

pär jansson