Fyra avtal kan bli ett

Konstruktionen med ett enda avtal är logisk, menar Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén. Dels har förbundet nu bara en motpart. Dels finns snart sagt alla former av journalister på mediearbetsplatserna: tidningshusen har TV-journalister, etermedierna skrivande journalister, och så vidare.

– Enhetliga regler skulle också underlätta både för oss och arbetsgivaren rent praktiskt. I dag har vi avtal som är både påbyggda och medlade – det blir lätt snårigt och krångligt, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Det gemensamma avtalsförslag som Journalistförbundet presenterade för Medieföretagen den 16 december omfattar gamla TU-, MIA- och SRAO-området. Däremot förhandlas bemanningsavtalet vid sidan av.

– Det är så pass nytt och där finns så mycket att göra. Jag tror inte vi mäktar med att få med det, och det är alla parter införstådda med.

På Medieföretagen blev man tagna på sängen av Journalistförbundets avtalsförslag.

– Vi är inte främmande för idén, men tycker inte att processen ska gå till på det här sättet, i armbrytning över förhandlingsbordet, säger Charlott Richardson, förbundsdirektör på Medieföretagen, som är en del av Almega.

I stället vill Medieföretagen att parterna nu koncentrerar sig på att nå ett nytt avtal på dagstidningsområdet, som är det som löper ut först i vår. Därefter kan man slå sig ner och låta arbetet med ett gemensamt journalistavtal ta den tid som krävs.

– Det Journalistförbundet har gjort nu är att klippa och klistra ur de befintliga avtalen. Det gör konsekvenserna av förslaget på de olika avtalsområdena väldigt svåröverskådliga. Vi menar att det krävs ett omtag och en djupare analys, säger Charlott Richardson.

Medieföretagen avvisar dock att public service till en början omfattas av ett gemensamt avtal, utan vill begränsa sig till kommersiella medier.

Även vad gäller sakinnehållet står parterna långt ifrån varandra efter förra veckans kravväxling. De viktigaste punkterna i Journalistförbundets förslag kan sammanfattas:

*  Stärkt anställningstrygghet. Huvudregeln ska vara tillsvidareanställning. Förbundet vill rensa i anställningsformerna, och ersätta floran av tillfälliga anställningar med en anställningsform som kan användas vid speciella omständigheter.

* Reallöneökning, fortsatt låglönesatsning och arbetstidsförkortning som inte kan förhandlas bort lokalt. Man vill hejda arbetsgivarens försök att sätta arbetstiderna efter behov.

* Fem garanterade kompetensutvecklingsdagar per år och journalist. Nej till Medieföretagens krav att Fojo-möjligheterna på TU-området upphör.

* All utlandstjänstgöring ska regleras i kollektivavtalet.

Medieföretagen har hittills bara presenterat sina förslag för TU-området. Viktigast för arbetsgivarna är att tidningsföretagen får så goda förutsättningar som möjligt att möta den pågående strukturomvandlingen, enligt Charlott Richardson. Vad gäller anställningsformer förespråkar Medieföretagen en återgång från TU-avtalets "svåröverskådliga regelverk" till Las.

På löneområdet vill Mediearbetsgivarna ha en lokal lönebildning och sifferlösa avtal – precis det Almegas VD Jonas Milton flaggade för i september i år.

– Det är förstås beklagligt, sifferlösa avtal och lokala lösningar finns inte i vår föreställningsvärld. Milton hade nog inte gått ut så hårt om han inte känt sig styrkt av krisen, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Hon pekar på att Konjunkturinstitutet tidigare i år har uttalat att det finns utrymme för löneökningar, och håller inte med om att mediebranschen generellt är i kris.

– Branschen har aldrig gått så bra som på 2000-talet. Det går väldigt bra för de kommersiella etermedieföretagen och SVT och SR har väl aldrig haft en så stabil ekonomi som i dag. Vi har vissa tidningsföretag som har likviditetsproblem, men många har ännu mycket pengar på kistbotten.

Medieföretagen gör en annan analys: många tidningsföretag har använt sitt kapital till nyförvärv och har inte kvar den stötdämpare som krävs för att möta strukturomvandlingen.

Oavsett om man når ända fram med ett avtal hoppas Agneta Lindblom Hulthén på ett gemensamt ställningstagande med arbetsgivarna om journalistikens roll i samhället. Det handlar om en rent ideell paragraf som uttrycker samsyn om yrkets uppdrag och karaktär.

– Vi tycker att det är både arbetsgivarnas och vårt uppdrag att slå vakt om journalisternas möjlighet att jobba enligt grundlagen och uppfylla sin roll i demokratin.

Journalistförbundet strävar också efter ett mer långsiktigt och övergipande partsgemensamt samarbete med Medieföretagen, som omfattar gemensamma intressen som teknik- och kompetensutveckling.

HANNA LUNDQUIST