Förbundskansliet föreslås ta över ekonomiansvar för Frilans Riks

Under året har en referensgrupp med representanter för Journalistförbundets styrelse, kansliet, Frilans Riks, BLF och Medietextarna mötts tre gånger för att diskutera hur det frilansfackliga arbetet ska finansieras. Arbetet har ännu inte resulterat in några skarpa förslag som förbundsstyrelsen ska ta ställning till, däremot ett antal idéer som referensgruppen nu ska arbeta vidare med. Frilans Riks styrelseordförande Henrik Simonsen skriver i ett medlemsbrev om arbetet.

Ett av de förslag som ligger på bordet är att frilansfackligt förtroendevalda ska få ersättning för sitt fackliga arbete med en schablonersättning med hänsyn till storlek på klubb och sektion, i stället för timarvodering som måste administreras av kassören i klubben eller sektionen.

Införandet av en mer jämlik medlemsavgift oavsett vilken sektion eller klubb en medlem tillhör, dock utan förändring av övriga delar av medlemsavgiften, finns också på förslag.

Ett tredje förslag är att Journalistförbundet inrättar en central ekonomifunktion på kansliet, och att den funktionen tar över mycket av kassörernas arbete i Frilans Riks klubb och sektioner.

Förslagen bottnar i journalisten Kent Wernes rapport ”En reformerad finansiering och arvodering av frilansfackligt arbete”, som beställts av Journalistförbundet på uppdrag av kongresserna 2018 och 2021 och som presenterades för ett år sedan.

I rapporten uppger flera frilansfackliga att resurserna till det frilansfackliga arbetet är otillräckliga, men samtidigt att en stor del av resurserna går åt till administration. Arvoderingen av frilansars fackliga arbete beskrivs i rapporten som krånglig och inte minst konfliktskapande. Journalisten har vid flera tillfällen rapporterat om konflikter inom Journalistförbundets riksklubb Frilans Riks.

Henrik Simonsen, ordförande i Frilans Riks, anser att arbetet i referensgruppen fungerar väl, och att flera av idéerna är intressanta.

– Att införa en central ekonomifunktion på kansliet som kan stötta klubbar och sektioner vore bra, men det är viktigt att vi behåller vårt ekonomiska självbestämmande och bevarar vår medlemsdemokrati. Det får inte bli en situation där Frilans Riks måste äska pengar från kansliet för sin verksamhet, säger Henrik Simonsen.

– Vi vill också att våra årsmöten fortsättningsvis ska fatta beslut om medlemsavgifter och arvodesnivåer för fackligt arbete.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert menar att man befinner sig för tidigt i processen för att diskutera detaljerna i referensgruppens arbete.

– Det finns inga skarpa förslag som förbundsstyrelsen kan fatta beslut om, förslagen är under bearbetning. För mig som ordförande är det allra viktigaste att de som är berörda ska ha stort inflytande, säger Ulrika Hyllert.

Varför behöver finansieringen av det frilansfackliga arbetet förändras?

– Det är Kent Wernes rapport som ligger till grund för arbetet i referensgruppen. I rapporten har han intervjuat många frilansfackligt förtroendevalda om vad de själva ser som problem i det fackliga arbetet. En av de saker som flera lyfter är arvoderingssystemet, som har bidragit till vissa konflikter, och där resurser som skulle kunnat användas till medlemsnytta har gått till andra saker. Meningen är att det ska vara enkelt och roligt att engagera sig fackligt som frilans och vissa upplever att det är ingendera. Kan vi förändra det? Kan vi få mer medlemsnytta för pengarna? Det är frågor som jag hoppas att referensgruppen kommer fram till kloka förslag kring.

Frilans Riks uttrycker oro för att deras ekonomiska självbestämmande ska minska om man inrättar en central ekonomifunktion på kansliet. Finns det fog för den oron?

– En sådan funktion är önskad av många, så det är otroligt viktigt att det blir något som alla tycker är till nytta. Men det är alldeles för tidigt att i detalj gå in på vad en sådan ekonomifunktion skulle innebära. Här är de som berörs de viktiga och förbundsstyrelsen har än så länge bara fått detta översiktligt presenterat för sig. Jag hoppas på kloka synpunkter i arbetet framåt. Just självbestämmandet är en viktig princip som förbundsstyrelsen tycker är så viktig att den finns med som ett beslut i arbetet, så det hoppas jag når de som är oroliga för det, säger Ulrika Hyllert.