Frilansars medlemsavgifter gick till interna bråk

På måndag håller Mälardalens frilanssektion årsmöte i Hartwickska huset på Södermalm i Stockholm. Det är den största sektionen inom Journalistförbundets frilansklubb Frilans Riks och fram till för ett halvår sedan var fler än hälften av förbundets alla 1 700 frilansmedlemmar anslutna till Mälardalssektionen, varav de flesta i Stockholmsområdet. Men i augusti splittrades sektionen i två delar efter en infekterad konflikt och tappade var femte medlem.

Av årsmöteshandlingarna framgår att sektionen haft ett tumultartat verksamhetsår. Det första halvåret 2022 präglades av ”motsättningar inom styrelsen, kring framför allt ekonomin och planerna på att dela upp Mälardalen geografiskt så att Uppsala med omnejd skulle bli en egen sektion”, står det i verksamhetsberättelsen som skickats ut till medlemmarna inför årsmötet.

Men det finns ett dokument som sektionens medlemmar inte har fått se: en revisionsrapport utförd på uppdrag av Journalistförbundets styrelse för att utreda påstådda ekonomiska oegentligheter i sektionen. Revisionen färdigställdes i juni förra året och några ekonomiska oegentligheter kunde inte hittas – men rapporten innehåller allvarlig kritik mot styrelsearbetet under flera års tid.

Journalisten har tagit del av innehållet i revisionsrapporten och har under löfte om anonymitet intervjuat flera frilansfackliga journalister om händelserna som ledde fram till att styrelsen i Mälardalens frilanssektion kraschade våren 2022. Det här är vad som hände.
 

Konflikt om medlemmarnas pengar

Redan en månad efter förra årets ordinarie årsmöte den 7 mars 2022 var konflikten i Mälardalens frilanssektions styrelse så infekterad att flera styrelseledamöter, inklusive den nyvalda ordföranden Monica Atterberg, ansåg att man behövde ställa sina platser till förfogande på ett extra årsmöte. Kassören hade vid det laget lämnat styrelsen.

Konflikten handlade om hur medlemsavgifterna om totalt 330 000 kronor skulle användas under året, dels rörande styrelseledamöternas egna arvoden, dels rörande fördelningen mellan sektionens verksamheter i Stockholm och i Uppsala.

Sektionsstyrelsen vände sig till Journalistförbundets styrelse för att få hjälp att hantera den interna förtroendekrisen. Förbundsstyrelsen bad i sin tur Journalistförbundets förtroendevalda revisorer att genomföra en granskning av styrelsearbetet och ekonomin i Mälardalens frilanssektion under de senaste fem åren, med anledning av de påståenden om oegentligheter som förekommit inom sektionens styrelse.

Den 13 juni var revisionen klar. Där står bland annat:

”Även om vi inte kan hitta något uppenbart missbruk av medlemmarnas pengar vid den här granskningen, ser vi allvarligt på den bristfälliga ekonomiska redovisningen och det ineffektiva styrelsearbetet, där mycket arvoderad tid ägnats åt tvister och bråk. För den framtida verksamheten är det därför synnerligen viktigt att kommande styrelse förstår sitt uppdrag och vikten av transparens och tydlighet när det gäller hur pengarna används.”

Konflikten upptog alltså tid på sektionsstyrelsens möten och under dessa möten har styrelseledamöterna varit arvoderade, vilket innebär att mycket medlemspengar har gått till internt styrelsebråk.

Hans Zillén, en av två ordinarie revisorer i Journalistförbundet, är noga med att poängtera att de inte hittat några oegentligheter under revisionen.

– Styrelsens arbete fungerade mindre bra. Konflikten har handlat om hur resurserna används och hur redovisningen gått till. Vi föreslår därför i rapporten att Journalistförbundet överväger att ta fram utbildningar för förtroendevalda i styrelsearbete och redovisningsrutiner, säger Hans Zillén.

Journalistförbundets revisorer uppger i rapporten att det inte har varit möjligt för medlemmarna att utifrån årsredovisningarna förstå hur pengarna använts eftersom kontona inte redovisas på samma sätt i budgeten och resultatrapporten.

Huvuddelen av kostnaderna för Mälardalens frilanssektion utgörs av arvoden till styrelseledamöter och personer som utfört arbete för sektionens räkning, till exempel föredrag och seminarier. Mellan 71 och 78 procent av kostnaderna består av arvoden under perioden 2018-2021, vilket inte har gått att utläsa av årsredovisningen.

Någon motsvarande kritik har inte riktats av sektionens egna revisorer i samband med årsmötena under perioden, men det menar Hans Zillén kan ha en naturlig förklaring:

– Sektionens revisorer har åtminstone delvis granskat andra saker än vad vi har gjort, framför allt har de undersökt om det förekommit ekonomiska oegentligheter, och där har vi och de kommit till samma slutsats. Vi har inte hittat något som tyder på att det har förekommit missbruk av medlemmarnas pengar.

I Mälardalens frilanssektions egen revisionsberättelse som ska presenteras på årsmötet på måndag, och som Journalisten har tagit del av, nämns den revision som förbundets revisorer färdigställde i somras och viss kritik riktas mot sektionsstyrelserna. Sektionens revisorer Hasse Hedström och Magnus Hagström skriver bland annat att styrelsen framöver bättre måste följa den budget som årsmötet beslutat om:

”Vi är övertygade att så också kommer att ske när en ny styrelse är på plats. Det arbetet har vad vi förstått redan påbörjats av den under året nyvalda styrelsen. Den styrelse som valdes i augusti har dock haft relativt kort tid på sig för att hinna få till bra och nya rutiner.”
 

utbrytning och ny styrelse

Den 29 augusti höll Mälardalens frilanssektion ett extra årsmöte ”på grund av att styrelsen under en tid upplevt splittring och förtroendekris, där olika åsiktsyttringar till slut gjorde arbetssituationen ohållbar”, som det står i handlingarna.

Det extra årsmötet valde en i huvudsak ny styrelse, samtidigt som sektionen delades upp i två delar. Uppsalafrilansarna bröt sig ut och bildade en egen klubb, Mellansveriges frilansjournalister, med 112 medlemmar i Uppsalaområdet samt Närke, Västmanland och Dalarna. Kvar i Mälardalens frilansklubb finns nu 748 medlemmar i Stockholmsregionen.

Mälardalens frilanssektions revisorer hade avrått från att genomföra avknoppningen av Uppsala mitt i ett budgetår och menade att det skulle vara lättare att genomföra en uppdelning i samband med ordinarie årsmöte. Även representanter för Frilans Riks uttryckte oro för att man gick för fort fram, men det extra årsmötet ville få slut på tvisten. Splittringen var ett faktum.

Att Uppsalafrilansarna bildade en egen frilanssektion var egentligen inte kontroversiellt – planerna hade funnits länge. Många välkomnade en uppdelning.

– Det är inte en splittring i osämjebemärkelsen, det har länge funnits en tanke inom Frilans Riks att Mälardalen har varit för dominerande som sektion med våra tusentalet medlemmar. Sen fanns det en stark vilja från Uppsalahåll att fördjupa verksamheten i Uppsala, säger Beata Hansson, som tillträdde som ordförande i Mälardalens frilanssektion i augusti.

Monica Atterberg, som avgick som ordförande i Mälardalens frilanssektion på det extra årsmötet i augusti och under hösten tillträtt som interimsordförande i den nya Uppsalasektionen, menar att resursfördelningen var avgörande för utbrytningen:

– Mälardalens frilanssektion delades upp i två sektioner eftersom det rådde olika uppfattningar om fördelningen av resurser mellan Stockholm och Uppsala. Några av oss i Uppsala ansåg också att de fysiska träffarna borde kombineras med fler digitala möten eftersom fler medlemmar då skulle få möjlighet att delta, säger Monica Atterberg.

– Hur vi har påverkats av delningen kan jag inte ge ett bra svar på ännu. Vi är mitt inne i jobbet med att bygga upp den nya sektionen och få fram medarbetare som har tid och kunskaper för att jobba med fackligt ideellt arbete.

Flera av de frilansfackliga journalister som Journalisten har intervjuat menar att de konflikter som präglat Mälardalens sektion under de senaste åren nu är begravda och att sektionen återfått energi efter det extra årsmötet i augusti. Men det finns också en oro för att liknande konflikter ska uppstå igen. Några frilansar önskar tydligare riktlinjer kring styrelsearbetet och ett större engagemang från Journalistförbundets styrelse och kansli.

Liknande synpunkter framfördes av frilansfackliga i ett reportage i Journalisten för två år sedan. I reportaget riktade frilansfackliga journalister kritik bland annat mot hur medlemspengarna används i Mälardalens frilanssektion.

Tomas Backlund, vice ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

Nya uppdrag för kansliet

Journalistförbundets vice ordförande Tomas Backlund uppger för Journalisten att förbundsstyrelsen efter vad som framkom i revisionen i juni gett kansliet nya uppdrag.

– Till en början ville vi se till att de förtroendevalda i sektionen som granskats skulle få ta del av rapporten först. Sektionen fick också extra stöttning av kansliet inför och efter det extra årsmötet i slutet av augusti i fjol. Därefter har förbundsstyrelsen ägnat flera möten åt att gå igenom revisorernas slutsatser och rekommendationer, och sedan gett kansliet ytterligare två konkreta uppdrag, säger Tomas Backlund.

– Det handlar dels om att ta fram en plan för hur klubbar och sektioner ska kunna stöttas i sitt interna styrelsearbete, dels om att ge stöd kring hur den ekonomiska verksamheten ska redovisas för att medlemmar ska kunna följa hur klubb- och sektionsavgifter används.

Hur kommer det sig att revisionsrapporten inte är tillgänglig för medlemmarna i frilanssektionen eller i förbundet?
– Att förbundsstyrelsen ber de förtroendevalda revisorerna att granska en enskilds sektions verksamhet är känsligt på flera sätt, till exempel för att enskilda förtroendevalda kan känna sig utpekade och misstänkliggjorda. Av respekt för alla inblandade valde vi därför att hantera rapporten internt. Även om granskningen visade på flera brister, visade den också att det inte förekommit något uppenbart missbruk av medlemmarnas pengar. Vi har därför valt att blicka framåt och fokusera på konstruktiva råd till alla förtroendevalda – både i den aktuella sektionen och till andra i förbundet – snarare än att riskera hänga ut enskilda personer genom ett offentliggörande.

Frilansfackliga som jag pratat med menar att förbundet måste bli mer engagerat i frilansverksamheten, dra upp riktlinjer och stötta sektioner och klubbar. Har du någon kommentar till det?
– Att förbundsstyrelsen gav våra förtroendevalda revisorer i uppdrag att granska verksamheten och ekonomin i det här enskilda fallet, är ett exempel på att vi är väldigt engagerade i frilansverksamheten. Vi lägger också avsevärda resurser från både kansliet och förbundsstyrelsen på att hantera och diskutera olika typer av frilansfrågor. Med det sagt välkomnar jag alla efterlysningar på mer stöttning och struktur. Det går helt i linje med det vi redan i september slog fast som en av förbundets fyra prioriterade frågor för 2023 – att stärka klubbar, sektioner och förtroendevalda. Det gäller inte minst på frilanssidan eftersom vi är väl medvetna om att det kan vara extra svårt att lägga tid på fackligt arbete som frilans. Som ett led i detta har det också inrättats en ny tjänst på kansliet som organisationsstrateg, där fokus bland annat kommer att ligga på att just stärka klubbar och sektioner, säger Tomas Backlund.