Färre sjukdagar i journalistkåren
Svenska journalister är mer sällan långtidssjukskrivna än andra svenskar. Sjuktalet för journalister är 24 procent lägre än för genomsnittssvensken. Men könsskillnaderna är större bland journalisterna: kvinnorna har dubbelt så högt sjuktal som männen.
Svenska journalister är mer sällan långtidssjukskrivna än andra svenskar. Sjuktalet för journalister är 24 procent lägre än för genomsnittssvensken. Men könsskillnaderna är större bland journalisterna: kvinnorna har dubbelt så högt sjuktal som männen.
Journalistförbundet och Journalisten har låtit Riksförsäkringsverket undersöka journalistkårens sjuktal. När frilansar, pensionärer, studerande, dubbelanslutna och icke verksamma journalister tagits bort från förbundets medlemmar, bestod populationen av 13 161 medlemmar. Det visar sig att journalisterna anno 2002 var en osedvanligt frisk yrkesgrupp: sjuktalet var 16 dagar per år. För svenskarna i allmänhet var den 21.
Observera att detta gäller sjukdagar med ersättning från försäkringskassa, det vill säga efter de första 14 dagarna, som ersätts av arbetsgivaren. Resultatet blir framför allt att förkylningar och influensor försvinner ur statistiken. Undersökningen har inte tillgång till det bredare ohälsotalet, som i allmänhet är dubbelt så högt som sjuktalet. Förtidspensionärer ingår inte heller i undersökningen.
bryt
I den allmänna sjuktalsstatistiken är de regionala skillnaderna mycket stora, med Jönköping, Kronoberg, Halland och Stockholms län i botten, med sjuktal på runt 18 och Jämtland, Västerbotten och Norrbotten i topp på närmare 30 dagar. På samma sätt är de yrkesmässiga variationerna stora, vilket journalisternas sjukstatistik visar.
– Resultatet är inte speciellt förvånande. Journalisternas låga sjuktal kan i viss mån bero på att journalister är en förhållandevis privilegierad yrkesgrupp, med ett kreativt yrke, viss frihet och ganska goda möjligheter att styra arbetet, säger Ola Rylander, produktansvarig för området sjukförmåner på Riksförsäkringsverket, och fortsätter:
– Det är möjligt att journalistiken relativt sett är ett arbete med hög stimulans, och sådant brukar synas i sjukstatistiken.
Störst procentuell skillnad mellan manliga och kvinnliga journalister syns i ålderskategorierna runt barnafödandet, 25-35, då kvinnorna har fyra gånger så många sjukdagar som männen. Ändå är det – något förvånande – inte här de riktigt höga siffrorna i den kvinnliga sjukfrånvaron återfinns. I denna åldersgrupp har kvinnorna 10-17 sjukdagar per år, mot männens två-tre sjukdagar och den procentuellt stora skillnaden beror alltså framför allt på männens mycket låga sjukdagar i ålderskategorin. Kvinnornas sjuktal ökar därefter stadigt under resten av karriären, och skjuter fart ordentligt efter 35 års ålder för att nå sin kulmen i ålderskategorin 55-59. De högsta sjuktalen för kvinnliga journalister nås alltså efter 45 års ålder, då den spädbarnsrelaterade frånvaron upphört. Det är samma ålderskategori som har de högsta sjuktalen för kvinnor i andra yrken, fast med än högre sjuktal. Kvinnliga journalisters sjuktal toppar med sjuktalet 31,8, medan svenska kvinnor generellt toppar med sjuktalet 45,2.
bryt
I debatten har denna puckel hittills ofta förklarats med att de mest utsatta grupperna, kvinnliga anställda inom vård och omsorg slitits ut av tunga lyft och fysiskt slit. Men sådana arbetsvillkor finns inte hos de kvinnliga journalisterna.
Marie Eklund, som forskar i ämnet på Riksförsäkringsverket, bekräftar att den gängse förklaringen inte håller streck:
– Ja, jag håller på med en annan studie som också antyder detta. Det är inte i första hand det fysiska slitet som är dominerande orsak till den kvinnliga sjukfrånvaron. Jag kan dock inte säga mer förrän i juli, då vi har fastställt våra forskningsresultat, säger hon.
bryt
Annan statistik från RFV visar även att de fysiska orsakerna till sjukskrivningarna minskat och de psykiska ökat kraftigt.
De manliga journalisterna ter sig närmast osårbara upp till 35 års ålder, men därefter ökar deras sjukfrånvaro till 8,5 dagar om året, en siffra som sedan stiger sakta fram till 55-årsåldern, då männens sjuktal fördubblas.
Skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen är ännu högre bland journalisterna än hos folk i allmänhet. Kvinnliga journalister har dubbelt så höga sjuktal som männen, medan könsskillnaderna är något mindre än det dubbla bland svenskar i allmänhet. Ändå är kvinnliga journalister mindre sjuka än andra kvinnor, men manliga journalister är än mindre sjuka än män i allmänhet.
Medan sjuktalet har galopperat sedan 1995 har emellertid de påvisade sjukdomarna inte gjort det. I själva verket är svenska folket friskare – mätt vid varje ålder – än vi någonsin varit.
Vi lever längre än vad vi någonsin gjort. Ändå har sjuktalen stigit kraftigt, och framför allt har ohälsotalet rakat i höjden, vilket beror på en ökad andel långtidssjukskrivningar och sjukpensioneringar som inte syns i sjukstatistiken.
bryt
Hur är det med journalisterna? Sliter den hektiska medievärlden ut journalisterna i förtid, och förpassar dem ut från arbetsmarknaden – och sjukstatistiken?
RFV-statistiken ger inget entydigt svar på frågan. Men en titt på vilka som var sjukskrivna den sista november 2002 och hur länge de varit sjukskrivna avslöjar en del. Allmänhetens respektive journalisternas pågående sjukskrivningar följer nämligen varandra ganska väl när det gäller längden, framför allt sjukskrivningperioder upp till ett år. För svenskarna generellt har 41 procent av totalantalet sjukskrivningar varat längre än ett år. Bland journalister är motsvarande siffra lägre, 34 procent. Det är en tydlig indikation att procentuellt färre journalister är på väg att kvala ut ur arbetsmarknaden än svenskar i allmänhet.
Totalt var i fjol 608 journalister sjukskrivna med ersättning från försäkringskassan. Av dessa hade 207 varit sjukskrivna i ett år eller mer, 191 i 90-364 dagar, 73 i 60-89 dagar, 74 i 30-59 dagar och 63 i 15-29 dagar.
pf@journalisten.se
Joachim Vogel: Journalister jobbar även om de är sjuka
En av förklaringarna till journalisternas relativt sett låga sjuktal är att kåren har ”hög sjuknärvaro”, det vill säga jobbar även om de är krassliga. Det tror sociologiprofessorn Joachim Vogel, vid Umeå universitet.
Joachim Vogel menar att lägre sjuktal handlar om betydligt mer än arbetsmiljön:
– Urvalet av människor till olika yrken påverkar sjuktalet och sjukskrivningsbenägenheten skiljer sig mellan yrkena. I vissa jobb måste man ställa upp, trots sjukdom. Personligen tror jag att journalister har en större sjuknärvaro, de går till jobbet även om de är krassliga. I yrken som är mindre roliga och där man lätt kan ersättas har man ett annat sjukskrivningsbeteende, säger han.
bryt
Joachim Vogel varnar dock för att dra växlar på skillnader mellan olika grupper:
– Om man ska göra uttalande om tillståndet i ett yrke står man på betydligt säkrare grund om man tittar över tiden inom en yrkesgrupp än om man jämför med andra.
På Journalistförbundet har man traditionellt kopplat ihop ohälsodebatten i samhället med brister i arbetsmiljön och en alltför hektisk mediebransch. Att siffrorna om relativt låga sjuktal hos journalister skulle innebära att kåren är en privilegierad grupp håller inte Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande, med om:
– Nej, i statistik från Pressens Pensionskassa för två år sedan syntes i stället att journalisterna förtidspensioneras allt tidigare i dag. Annan statistik från Alecta har visat en högre sjuklighet bland kreativa grupper jämfört med andra tjänstemän. Det tyder på att journalistyrket är hårt i dag, och många lämnar yrket tidigt för att det är för slitsamt, säger hon.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén, är inte förvånad över att kvinnornas sjukfrånvaro är dubbelt så hög som männens, trots att yrket inte är fysiskt tungt:
– Dels har det att göra med den klassiska orsaken om kvinnors dubbelarbete. Dels speglar det en utveckling i arbetslivet om att man alltid ska vara frisk, stark och flexibel. Vår bransch borde vara ett föredöme och ha arbetsvillkor som gör att hela livspusslet kan gå ihop. Journalister måste kunna leva som vanliga människor och i familjer, annars blir vi en märklig grupp och journalistiken därmed sämre.
Joachim Vogel håller med om att de höga kvinnliga sjuktalen kan ha att göra med dubbelt ansvar i livssituationen:
– Det är också så att kvinnorna i större utsträckning än tidigare har kommit in i arbetsmarknaden de senaste tjugo åren. När sysselsättningen ökar bland kvinnorna syns det också i ökade sjuktal.
bryt
Diskussionen om ohälsan i mediebranschen förs nu på flera håll. På TCO-kongressen i förra veckan drev Journalistförbundet även igenom ett beslut om att starta arbetsmiljöprojekt för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna.
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har SCB gjort en studie om den arbetsrelaterade sjukfrånvaron, ”Arbetsorsakade besvär”, som kommer att ligga på Arbetsmiljöverkets hemsida vid midsommar. I denna rapport kartläggs också kategorin kreativa yrken, i vilken journalister utgör huvudandelen.
pf@journalisten.se
