Gå direkt till textinnehållet

Familjen avfärdar kritiken mot Aftonbladet

Familjen till den 13-åriga flickan i Västerhaninge hävdar att valet att framträda i Aftonbladet var medvetet och att kritiken mot tidningen är felaktig.

Familjen till den 13-åriga flickan i Västerhaninge hävdar att valet att framträda i Aftonbladet var medvetet och att kritiken mot tidningen är felaktig.

Föräldrarna till den våldtagna flickan i Västerhaninge står fast vid att Aftonbladet gjorde rätt att låta flickan träda fram med namn och bild:

– Artikeln var bra, och det har inte kommit fram något i den som inte jag har godkänt. Tidningen har visat moral. Andra påstår att vi har varit i chock, men vi har tagit initiativet att gå ut med det här och vi har varit helt på det klara med vad vi gjort, säger mamman till den drabbade flickan.

– Vi ville inte ha förväxlingar eller fel. Att prata om det har vi inga problem med. Själva händelsen är vårt problem, inte publiceringen. Den vändning som saken nu verkar ha tagit, med kritik och fokus på publiceringen är helt felaktig, framhåller hon.

bryt

Inom svensk barnpsykiatri finns inga kända forskningsrön som pekar på att barn tagit skada efter att ha trätt fram i medierna efter trauman.

– Nej, jag känner inte till några sådana studier. Men generellt rekommenderar jag traumatiserade familjer att vänta närmare en vecka innan de går ut i medierna. Är man upprörd kan man göra bedömningar som man sedan ångrar, säger Frank Lindblad, barnpsykiater och enhetschef på Institutet för psykosocial medicin på Karolinska Institutet i Stockholm.

– Det finns ibland en tendens att överbeskydda barn i kris i till exempel svenska domstolar. Att få barn att avstå från att vittna och framträda om övergrepp behöver inte vara psykologiskt rätt för barnen, säger han.

Carl-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri samt traumaspecialist vid Lunds uni­versitetssjukhus, har en liknande syn:

– I det här fallet har familjen velat ta kontroll över informationsflödet och förebygga rykten. Jag kan förstå deras val och på sätt och vis också Aftonbladets, även om jag anser att man i allmänhet bör hålla avstånd till de drabbade i en vecka.

Lars Ahlin, ordförande i Psykolog­förbundet, anser att publiceringen var okänslig.

– Att gå ut med en stor bild över hela Sverige på flickan var onödigt och borde inte ha ett allmänintresse. Det är inte alltid fel att träda fram, men de drabbade måste i första hand få möjlighet att komma förbi krisens första skede.

bryt

Rino Rotevatn, ordförande för Jour­n­alistförbundets Yrkesetiska nämnd, säger att ärendet ska tas upp till prövning i nämnden:

– Min egen reflektion är dock att pub­liceringen är åt helvete, säger Rino Rotevatn.

– Familjen är sannolikt inte kapabel att ta ett sådant beslut så snabbt. Och flickan kan inte se vidden av publiceringen. Hon kan få en offerstämpel som hon sedan ångrar.

Spelar det ingen roll att familjen genom publiceringen kan kontrollera en historia som ryktet annars kan förvanska?

– Jo, men den historien skulle lika väl kunna berättas utan namn och bild. Familjens vilja fritar inte Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin från ansvar. I det ansvaret ingår att ibland ta beslut som inte står i överensstämmelse med de intervjuades önskemål, säger Rino Rotevatn.

bryt

Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin säger sig ha beslutat sig för pub­licering efter att både reportrar och han själv haft flera kontakter med familjen.

– Vi har bedömt att det handlar om en stabil, stadig familj.

Barnpsykiatrisk expertis rekommenderar att man väntar en vecka innan man kontaktar familjen, varför gjorde ni inte det?

– De krishanteringsexperter vi har talat med betonar att det inte går att tidssätta, vi reagerar individuellt och somliga hamnar aldrig i chocktillstånd. Kritiken mot publiceringen handlar till stor del om att man i svensk kultur inte får tala öppet om död, smärta och otäcka saker. Men det som sliter på familjen är inte publiceringen utan att de nu omyndigförklaras av omvärlden.

Varför kunde ni inte låtit tjejen tala ut anonymt?

– För att familjen inte ville vara på en bild som signalerade skuld, att hon har något att skämmas för eller är ett offer. De ville tala om sanningen en gång för alla och gå vidare.

pf@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret